Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Resan till Ghana gav Linnea en ny syn på livet

/
  • Intrycken från resan är många. ”Även om de knappt har mat och dricksvatten så är de ändå så glada. Det var sång, musik och dans och de kan glädjas över det lilla de har. Här hemma i Sverige spolar vi toaletten med rent vatten och där får de bara dricksvatten då och då”, säger Linnea.
  • I två veckor befann sig Linnea Vermelin, från Backe, på ett barnhem i Ghana och jobbade som volontär. Resan är hennes projektarbete under sista året på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund och nu kommer hon föreläsa om sin vistelse.
  • Cirka 25 barn i åldrarna 0–6 år bodde på barnhemmet och Linneas dagar gick ut på att ta hand om dessa barn och hjälpa till att tvätta och städa.

– Alla borde göra en sån här resa för att få upp ögonen för hur bekvämt vi har det här i Sverige, säger Linnea Vermelin.

I två veckor tog hon hand om barnhemsbarn i Ghana, där det varken fanns rinnande vatten eller ström.

Annons

LT berättade i december om Linnea Vermelins annorlunda planer kring projektarbetet under hennes sista år på samhällsprogrammet vid Hjalmar Strömerskolan. Hon ville åka och jobba som volontär i Afrika. Och nyligen kom hon hem efter en två veckors vistelse vid ett barnhem i Ghana.

– Man ser och hör varje dag om hur dåligt de har det och jag har alltid känt att jag vill göra något sånt här, säger hon men tillägger att hon är väl medveten om att hon inte kan rädda alla.

Dryga 16 000 kronor kostade hennes resa, och det var det "lätt värt" för henne. Innan resan samlade hon in lite pengar också. 2 000 kronor fick hon in genom bössor på olika ställen hemma i Backe. Men de pengarna gick inte till hennes reskassa.

– Jag köpte rent vatten, mat, tvål och tvättmedel till barnhemmet. Och så köpte jag sjukförsäkringar till 40 personer, de flesta barn och några vuxna.

Hon var noga med att göra inköpen själv eftersom hon är medveten om att rena ekonomiska bidrag i såna här sammanhang ibland försvinner på vägen.

Cirka 25 barn i åldrarna 0–6 år bodde på barnhemmet och dagarna för Linnea gick ut på att finnas där och ta hand om barnen, samt göra praktiska bestyr som att hämta vatten, tvätta och städa. Men det var mestadels att bara finnas där för barnen som hon märkte gav stort värde.

– När jag kom fram till barnhemmet hann jag knappt stiga ur bilen förrän jag hade trettio små händer i varje hand, säger hon.

Men det hann bli några mer konkreta insatser under veckan också. Hon lade bland annat märke till en liten pojke hade stora öppna sår på övre delen ryggen. I den extrema värmen drog såren till sig flugor och när pojken skulle tvättas skrubbades ryggen på honom så det gjorde ont på honom.

– Jag reagerade, såg att det gjorde ont och frågade personalen var det var han hade på ryggen, berättar Linnea.

Men det visste de inte, de kunde bara säga att det nog inte var bra. Linnea undrade om pojken var sjukförsäkrad och om de hade tagit honom till doktorn. Det hade de inte, men ville hon ta med honom så fick hon göra det.

– Så jag tog pojken i ena handen och hans sjukförsäkring i den andra och så gick jag med honom de cirka tre kilometerna till sjukhuset.

Där skrev läkaren ut medicin som pojken fick ta och efter några dagar hade såren lagt sig betydligt.

Intrycken som resan gett Linnea är många och hon är märkbart berörd när hon berättar om vad hon varit med om. Men hon är ganska säker på att det blir fler volontärresor framöver.

Mer läsning

Annons