Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vindkraftsjobb för miljarder om små företag samverkar

/
  • Hans Halvarsson, till höger, anar fler jobb när vindkraften byggs ut. Utveckling av besöksmål och turism finns också med i bilden. Ekologisk hållbarhet är nyckelord när arbetsmarknaden ska växa. Montage: Kjell Nilsson-Mäki

I skuggan av hotade fabriksjobb i Tandsbyn och Lockne riktas ljuset mot branscher som turism och vindkraft för att skapa nya jobb i länet.

Annons

Omställning och förnyelse är ett syfte bakom stimulanspaketet hos länsstyrelsen som LT skrev om i går. Det svåra blir att bedöma vilka branscher som inte behöver lika mycket arbetskraft som tidigare.

– Exempelvis Husqvarnakoncernens beslut att eventuellt lägga ned fabriken i Tandsbyn är en strukturomvandling som egentligen pågår i hela västvärden och där vi inte riktigt vet vad vi landar i. Då är det att försöka ställa om till det vi tror är framtidens arbetsmarknad i länet, säger Hans Halvarsson, chef på länsstyrelsens avdelning för hållbar tillväxt.

Han konstaterar att i utvecklingsstrategin och tillväxtarbetet så ingår turismen samt vindkraft- och bioenergiutbyggnaden som viktiga delar att försöka skapa de nya jobben.

Det länsövergripande vindkraftprojektet i Strömsund och destinationsutvecklingen i Vemdalen är några stora projekt som är på gång i det sammanhanget.

De företag som är med och slåss om affärerna när vindkraften byggs ut har goda möjligheter att få loss pengar från länsstyrelsen. Området är prioriterat i tillväxtprogrammet.

– Det som framkommit i de första studierna är att företagen, som ofta är små, måste gå samman för att kunna vara med och lägga offerter på de affärer som blir.

– Det är gigantiska investeringar det handlar om så det gäller att företagen kommer på banan. Annars kommer affärerna att gå utanför länet, säger Hans Halvarsson.

Svensk industri har hittills legat lågt när det gäller att tillgodogöra sig affärsmöjligheter och utveckling av teknik i samband med vindkraftsutbyggnad.

– Det mesta av tillverkningen är utomlands. Det är mycket från Tyskland och Danmark. Spanien och Indien finns med i bilden och kineserna är på frammarsch, sa Peter Svantesson, vindkraftssamordnare på Bergvik Skog AB, när LT för ett år sedan skrev om företagets planer på en stor vindkraftsutbyggnad söder om Sveg.

Händer det något på vindkraftsområdet bland företagen i länet?

– Än så länge byggs inte så många vindkraftverk men det kan komma igång ganska snabbt. Det gäller att mobilisera bland företagen och få dom att inse möjligheten till affärer, säger Hans Halvarsson.

– Det kommer att bli behov av utbildningar och certifiering av exempelvis betongarbeten för att kunna ta de här affärerna överhuvudtaget. Där är vi nu.

Har företagarna börjar manövrera i kulisserna?

– Jag bedömer att beredskapen bland länets företag är betydligt högre nu och man har fått upp ögonen för att det är en stor marknad som ligger framför oss, säger Hans Halvarsson.

I somras bildade Jämtkraft och Skanska ett gemensamägt bolag för att erbjuda en komplett uppsättning tjänster inom etablering av vindkraftsparker i Sverige.

Det som lockar är regeringens grovt tilltagna planeringsmål; att antalet vindkraftverk ska öka från knappt 900 upp till 6 000 snurror i Sverige.

Tanken med det samägda bolaget mellan Jämtkraft och Skanska är att lösa allt från projektering till byggande av vägar och fundament samt svara för elkompetens.

Hur har det gått hittills?

– Vi har mest jobbat med att försöka sälja in det här. Däremot är det inga jobb än så länge, säger Jan-Åke Sjölund på Jämtkraft som sköter ekonomi och finans i det gemensamma vindkraftbolaget.

Genom finanskrisen blev det ett stopp för vindkraften. Elpriset sjönk och då är det inte lönsamt men nu bedöms läget ha förbättrats.

– Marknaden finns där och ska vi ha 30 terawattimmar el från vindkraft så är det en del som ska byggas framöver. Vi sitter på den kompetens som exploatörerna efterfrågar, säger Jan-Åke Sjölund.

– Det talas om att producera sju terawattimmar i länet. Varje terawattimme kostar cirka sju miljarder så det innebär stora belopp.

– När det börjar röra på sig ska vi vara rustade. Det tog fjolåret att etablera och skapa det här bolaget. Nu jobbar vi med marknadsföring mot potentiella kunder i Sverige och utomlands, konstaterar Jan-Åke Sjölund på Jämtkraft.

Mer läsning

Annons