Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utvärderare kritiserar mottagandet av ensamkommande flyktingbarn

Östersund kommuns verksamhet för mottagande av ensamkommande flyktingbarn kritiseras i en utredning.

Ungdomarna behöver större stöd ur ett helhetsperspektiv än vad verksamheten ger och upplägget verksamheten utgår från är resurskrävande.

Annons

Det kommer fram av utvärderingen som gjorts av företaget Ekebro utveckling och Gun From consulting gjort, på uppdrag av socialnämnden.

Ulrika Ekebro, Ekebro utveckling, skulle inte rekommendera någon kommun att driva mottagande av ensamkommande flyktingbarn utifrån konsekvenspedagogik, som är grundpelaren i mottagningen i Östersund.

– Metoden upplevs lite olika bland dem som arbetar med mottagandet några tycker den är lätt att förstå och andra tycker det är svårt, säger Ulrika Ekebro.

Hon har fått uppfattningen att metoden har ett svårtillgängligt och akademiskt angreppssätt.

– Den är också resurskrävande och begränsar ett helhetsperspektiv, säger Ulrika Ekebo.

Utvärderarna bedömer ändå att verksamheten i Östersund i stora delar fungerar väl och att det finns goda förutsättningar för utveckling. Men det finns behov av att utveckla rutiner, ha en tydligare målformulering och ökad individualisering.

En differentiering av de olika alternativen för boende är ett annat utvecklingsområde som utvärderarna ser. Och det har inte gått att mäta om verksamhetens resultat nåtts eftersom det inte finns tydligt uppsatta mål.

En del av utvärderingen är intervjuer med några av ungdomarna i verksamheten: De är nöjda med de stöd de får för att lära sig hur samhället fungerar, är positivt inställda till skolan, de är i huvudsakligen friska men några har sömnproblem. De säger också att det "går an" med självhushållningen men har ibland önskemål om mer stöd. En del utrycker "en viss uppgivenhet kring möjligheten att påverka på boendet och det förkommer också bristande tilltro till personalen vid bekymmer/oro men också motsatsen".

Det har även gjorts jämförelser mellan mottagandet i Östersund, i Skellefteå och Härnösands kommuner. Gemensamt för alla kommuner är att insatser i verksamheterna är främja ansvarstagande och självständighet samt att ungdomarna lär sig se konsekvenserna av sitt handlande.

"I Östersund är boendena mindre kollektivt organiserade, vilket tar sig uttryck bland annat i att ungdomarna i större utsträckning ansvara för egen mathållning och att de i högre grad riskerar att bli ensamma", konstaterar utvärderarna.

– Det är faktiskt en utveckling som skett sedan starten då kom det fram att ungdomarna hellre ville sköta matlagningen själva, säger Håkan Löfvenberg, som är områdeschef för Ung integration, som mottagandeverksamheten ligger under.

Sommaren 2007 började Östersunds kommun ta emot ensamkommande flyktingbarn. Någon sådan här utvärdering har inte gjorts tidigare.

– Vi hade tänkt göra den 2009 men då gjordes åtstramningar i ekonomin och det blev inte av, säger Stefan Konradsson.

Vad kommunen som helhet, socialförvaltningen, socialnämnden och verksamheten Ung integration ska göra utifrån utvärderingen finns ännu inga svar på.

– Den här utredningen är ny för oss också. Vi tar till oss detta och ska fundera och komma med förslag om en åtgärdsplan, säger Dan Osterling, chef socialförvaltningen.

Håkan Löfvenberg vill dock se lite snabbare agerande.

– Det får inte finnas otydligheter i hur det här ska vara och åtgärder kring det är något som inte kan vänta, säger han.

Stefan Konradsson, (V), ordförande i socialnämnden vill att det ska tydliggöras vad kommunen vill med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

– Det ska sättas på pränt, säger han.

Mer läsning

Annons