Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Universitetslärare - ett stressigt jobb

/

Universitetsklasserna har växt med tiden, och med det även lärarnas arbetsbörda. Kvällar, helger - och totalt i genomsnitt 54 timmar i veckan - går åt till lärarjobbet.

Annons
Arbetsbördan för lärare på universitet och högskolor har ökat med tiden, visar Högskoleverkets undersökningar. Bakgrunden till detta är till stor del att studentgrupperna har ökat betydligt över åren.
Detta bekräftas även på Mittuniversitetet i Östersund. Barbro Andersson är studierektor på institutionen för socialt arbete där bland annat socionomerna läser.
- Förr kunde vi ha 23 studenter i föreläsningsgrupp. I dag behöver vi kanske ha 123 elever för att få ekonomin att gå ihop för utbildningen, säger hon.
Med stora studentgrupper följer att man behöver dela upp studiegrupperna och göra fler studiearbeten med ett mindre antal elever åt gången - men på en och samma lärare. Men Barbro upplever inte att lärarna har ett stort problem att balansera sin arbetsbörda.
- Långtidssjukskrivningarna har faktiskt minskat här med tiden. Och vi har inte mycket övertid heller.
Däremot är lärarjobbet inget åtta till fem-jobb och arbetsbördan kan därför variera.
- Inför varje föreläsningstimme har vi tre timmars förberedelsetid och där ingår att göra power point-presentationer, rätta tentor och så vidare. Första gången man håller en kurs är det rätt knapp tid, sen kommer man kanske in i det ett tag när man kan kursen, säger Barbro Andersson.
Undersökningen som Högskoleverket har låtit genomföra omfattade 200 lärare på sex olika universitet och högskolor runt om i landet som fick föra dagbok över sin arbetssituation. Därtill har flera lärare intervjuats.
54 timmar i veckan var genomsnittet som lärarna lade ner på sitt lärarjobb, vilket motsvarar en sjudagars arbetsvecka. Och kvällar och helger var vanligt att lärarna ägnade åt sitt lärarjobb.
Bakgrunden till den ökade arbetsbördan anses bland annat vara de senaste årens ansträngda ekonomi som lett till att undervisningstimmarna för lärarna har ökat. Samtidigt har det anställts färre nya lärare.
I samma veva har de administrativa avdelningarna krympt på högskolor och universitet vilket innebär att lärarna får göra mer sådana sysslor själva.

Mer läsning

Annons