Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Träning på hög höjd bättre än i konstlad miljö

/
  • I fredags försvarade Tryggve Hemmingsson sin doktorsavhandling och det kommer sannolikt att leda till omvärdering av tidigare forskningsresultat bad gäller N0, Kväveoxid, på hög höjd.

Nya resultat om utandning i extrema miljöer kommer att leda till en omvärdering av tidigare forskningsresultat inom området. Främst handlar det om träning på hög höjd.

Annons

Forskaren och läkaren Tryggve Hemmingsson med rötter från Tullingsås i Strömsund fortsätter sin framgångsrika forskning med en bärbar astmamätare.

I fredags försvarade han sin doktorsavhandling ”Exhaled nitric oxide in extreme environments” vid Karolinska institutet i Stockholm.

– Andra har hävdat att det är etniska skillnader mellan befolkningen som bor på låg respektive hög höjd, säger han.

– När vi tittar på detta ser vi att det inte alls är säkert att det är några skillnader, utan det beror helt enkelt på hur de bär sig åt när de mäter.

– Det beror på att det är tunnare luft på hög höjd som gör att man helt enkelt kan mäta fel, nu har vi korrigerat det och då ser vi att det inte är några stora skillnader.

Det har fått stor uppmärksamhet i forskarvärlden.

– Genom att veta att den tunnare luften har påverkan i det man mäter när det gäller NO (kväveoxid), ser man att det verkligen är skillnader med att exempelvis träna på verkligt hög höjd än att träna i så kallade ”höghöjdshus” där man sover på vanlig höjd.

– Det ger sämre resultat än om man verkligen är på hög höjd och tränar för att få igång syresättning och hemoglobinhalten.

Det var ett oväntat resultat som han fick kredit för.

Instrumentet är färdigt och marknadsförs sedan ett antal år tillbaka, men nu har de tittat på om det går att använda i extrema miljöer.

Tryggve Hemmingsson räknar med att utöka funktionerna i instrumentet för att kunna mäta på rymdstationerna i ytterligare ett steg och därigenom kunna ta reda på om luftvägsinflammationer längre ut i luftvägarna är förändrade.

– Det har funnits begränsningar med instrumentet då vi bara har kunnat mäta astmapåverkan, säger han.

– Men sedan finns det KOL exempelvis där inflammationen ligger längre ut, då kan man gå vidare och se om det är en liknande förändring man kan få i rymden i den tyngdlösa miljön där man får damm i luftvägarna 24 timmar per dygn.

– Det är skillnaden, här hos oss lägger sig dammråttorna på golvet eftersom vi har tyngdkraften. I rymden svävar dammet runt hela tiden och vi andras in det i varje andetag dygnet runt.

– De kan alltså få en perifer luftvägsinflammation men det har vi inte kunnat mäta ännu.

Den forskningen kommer de att gå vidare med på rymdstationen, de har fått pengar för att driva utvecklingen något år till.

– Det är väldigt intressant att se till att de där uppe inte utsätts för problem när de åker på längre rymdfärder som till mars och när de ska bygga månbaser om 20 eller 30 år.

– För förr eller senare blir det en månbas på månen där både ryssarna, Europa och amerikanarna går vidare med den här utvecklingen.

– Då är det viktigt att inte utsätta dem som åker dit för en större risker än de

kan hantera.

Mer läsning

Annons