Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Toppstyrning och kontrollbehov slår sönder kyrkan”

/
  • Ruth Törnkvist gläds över att hon trots allt tagit beslutet att lämna församlingen i rätt tid. Ändå är det med sorg i hjärtat.  Foto: Håkan Luthman

Studentprästen Ruth Törnkvist i Östersund har slutat. Hon stod helt enkelt inte ut längre.
– Toppstyrning och kontrollbehov slår sönder mycket av kyrkans verksamhet, säger hon.

Annons

– Jag hade tänkt stå ut de år jag har kvar. Omorganisationen och en chef som petar i allt, gjorde att jag ångrade mig.

Men kyrkoherde Gunnar Prytz tycker inte att han har någon anledning att kommentera det.

– Jag tycker inte att jag ska kommentera enskilda yttranden från mina medarbetare, säger han. Det är något som andra får bedöma.

Efter tio år i Östersund börjar Ruth Törnkvist arbeta som präst i Borgsjö-Haverö församling. På söndag håller hon välkomstpredikan i Ånge kyrka.

Vad kommer du att lämna efter dig för avtryck?

– Det är få andra präster som varit benägna att öppna munnen offentligt av en rädsla som jag inte riktigt förstår. Jag har vågat stå upp för något, öppnat käften och ifrågasatt auktoriteter.

– Det handlar om civilkurage. Dessutom blir folk mer upprörda när det uppdagas dåliga förhållanden i kyrkan där det borde vara bättre.

– På något sätt har jag kanske, efter dessa år, gett vad jag har att ge, säger hon. Men det är inte hela sanningen.

Hon berättar om prästkollegan Eva Jemn som inte får vara arbetsledare längre och om Gunnar Prytz som inte litar på sina medarbetare.

– Vi får inte ens ha en egen budget utan vi måste anhålla om pengar till allt. Det blir för mycket byråkrati och möten.

Ruth Törnkvist berättar när hon efter semestern i somras höll på att bli ”totalt vansinnig”.

– Då nådde jag en mental gräns, säger hon.

– Jag är ansvarig för det finska minoritetsarbetet och vi har en budget på runt 10 000 kronor.

– Vi planerade en tvåspråkig trivselkväll. Meningen var att bjuda in till korvgrillning och lite underhållning. Men för att locka dit folk måste vi få annonsera.

Det blev blankt nej från kyrkoherden. En annons var inte aktuell.

– När jag var på invigningen av den nya moskén i Östersund fick jag veta att det fanns en diakon i Gamla kyrkan som kunde spela dragspel. Hon skulle säkert ställa upp på trivselkvällen.

Hon tillfrågades och sa ja. Då kom nästa förbud från Prytz. Diakonen fick inte spela dragspel där på arbetstid!

– Det slutade med att vi skulle betala henne arvode och kilometerersättning trots att vi arbetar inom samma församling, säger Ruth Törnkvist. Då bestämde jag mig för att här kan inte jag arbeta kvar.

Hon är känd för sitt engagemang i flyktingarna och det måste hon nu lämna över till någon annan inom församlingen.

– Jag kommer att pendla till Ånge, säger hon. Där kommer de att ta emot drygt hundra kvotflyktingar och då gäller det att församlingen har en beredskap.

Så erfarenheten tar hon med sig.

Hon beskriver att hon ändå fick ett bra avsked. Hon blev avtackad av universitetet och församlingen för en tid sedan och det sades många vackra ord.

– Det är värst för dem som mår dåligt. Duktiga medarbetare mals ner när de inte får ta egna initiativ.

Mer läsning

Annons