Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svärdshugg vanlig dödsorsak på välbärgad gård på Frösön

/
  • – Den kalkrika jorden har inneburit att alla skelett är välbevarade. Därför berättar kyrkogården på Västerhus väldigt mycket för oss. Elisabeth Iregren, till vänster, och Kristina Jonsson redogjorde för tio års forskningsarbete på Jamtli i lördags. Foto: Henrik Flygare
  • – Vi tror att en del kvinnor varit anställda eller ofria. Belastningsskador och dåliga ryggar är vanliga, säger professor Elisabeth Iregren.
  • – Det har bott fogdar på gården, konstaterar arkeolog Kristina Jonsson.

371 individer begravdes på Västerhus kyrkogård, som är länets första kristna kyrkogård. De dog för 800-900 år sedan och har studerats närmare av nya forskare som tagit sig an ämnet. Samtliga tillhörde samma gård på Frösön och flera dog av hugg i huvudet.

Annons

– Ovanligt många män på gården har avlidit på grund av blanka vapen. Det är helt unikt. Vi vet också att det har funnits företrädare för norska kungamakten på gården där de bodde, säger Elisabeth Iregren som är professor i osteologi.

– Det har bott fogdar på gården. Det kan man se i vissa historiska dokument, konstaterar Kristina Jonsson, arkeolog som snart doktorerar på en avhandling om bland annat skeletten från Västerhus.

Båda forskarna har under tio års samarbete tittat närmare på de 371 skeletten från Västerhus kyrkogård. De begravdes där år 1100 till 1350. Området ligger i närheten av flygplatsen.

Om fogdarna eller deras hantlangare blev angripna vid tjänsteutövning är inte klarlagt.

Att männen med huggskador drabbat samman med missnöjda jämtar i samband med ”förrättningar” kan vara en förklaring bakom skadorna, enligt de resultat som framkommit.

– Det är flera olika händelser som inträffat över tiden.

– Och det måste ligga något bakom. De är för många med den här sortens skador för att det ska bero på tillfälligheter, enligt Elisabeth Iregren och Kristina Jonsson.

Samtliga undersökta skelett tillhörde gården Västerhus. Där bodde under medeltiden en storman, med familj, tjänstefolk och trälar. Gården var så välbeställd att man hade en egen kyrka med begravningsplats.

Den var nästan jämnad med marken när arkeologer kring 1950 tog tillvara de 371 skeletten ur gravarna.

Dessa kvarlevor har en ny generation forskare studerat närmare. Tydliga spår av jämtarnas levnadsvillkor under medeltiden avspeglas i de välbevarade skeletten.

Men nya metoder har forskarna exempelvis kunnat analysera benen som bär spår av vad man ätit under lång tid.

Några resultat visar på tydliga hirearkier för hur saker och ting skulle gå till och strikta sociala skikt. Männen och kvinnorna begravdes i söder respektive norr om kyrkan. Vartannat barn överlevde inte sin sjuårsdag.

Den kalkrika jorden har inneburit att alla skelett är välbevarade.

– Därför berättar kyrkogården väldigt mycket för oss.

– Vi tror att en del kvinnor varit anställda eller ofria. Belastningsskador och dåliga ryggar är vanliga. Flera kvinnor på gården har drabbats av spetälska och vartannat barn överlevde inte sju års ålder, säger Elisabeth Iregren.

Mer läsning

Annons