Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strid om eleverna - nya friskolor vill ta över stan

Ett krig håller på att ta fart i Östersund. Och kampen gäller framtidens gymnasieelever. Ett stort antal aktiebolag vill starta nya utbildningar i kommunen och hoppas kunna locka nästan 2 800 elever.

Annons

Intresset för att starta nya gymnasiefriskolor i Östersund har aldrig varit större. Hittills i år har åtta aktiebolag ansökt hos Skolinspektionen för att få starta nya gymnasieprogram till hösten 2012. Ett av bolagen driver redan i dag friskolan John Bauer, men de andra sju skulle bli helt nya aktörer på gymnasiemarknaden om de fick tillstånd att starta.

I ansökningarna kan man utläsa att skolorna har som mål att ta emot totalt 2 796 elever efter tre års verksamhet. Hermods AB planerar för den största skolan med hela 900 elever.

I dagsläget går cirka 5 360 elever i länets gymnasieskolor. Drygt 1 000 av dem har valt att gå på de tre stora friskolor som finns i Östersund. Men antalet gymnasieelever i länet kommer att minska kraftigt de kommande åren. Därför är Peter Frändén, verksamhetsplanerare på Jämtlands gymnasium, mycket förvånad över det stora intresset att starta nya friskolor.

– Det är för mig helt obegripligt att det boomar och kommer in så här många ansökningar. Vi har ett starkt vikande elevunderlag och de närmaste tre fyra åren går det bara neråt och neråt.

Peter Frändén håller just nu på att formulera ett yttrande till Skolinspektionen där gymnasieförbundet lämnar sin syn på etableringen av ett stort antal nya friskolor. Från det kommunala förbundets horisont skulle etablering av sju nya friskolor kunna bli förödande.

– Som jag ser det skulle det vara väldigt allvarligt om några av de här friskolorna skulle få tillstånd att starta. De få elever vi har skulle helt enkelt inte räcka till och vi skulle få skolnedläggningar. Bara Hermods har ambitionen att ha 900 elever när skolan är fullt utbyggd. Det är 25 procent av det totala elevunderlaget i länet. Eftersom vi inte har någon större tillströmning från övriga delar av landet så räcker eleverna inte till.

Peter Frändén tror att fler skolor skulle leda till ett sämre utbud och att vissa inriktningar inte skulle ha tillräckligt många sökande. Och enligt honom är det inte bara den kommunala skolverksamheten som skulle påverkas, även de friskolor som finns etablerade i dag skulle riskera att tappa elever till nya skolor.

Mer läsning

Annons