Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Småpotatis länsbornas favoriter

/
  • Intresset för de jordiga knölarna är fortsatt stor i Jämtlands län.
  • Papperspåsar, gärna med svart insida, är bäst för potatisen när den förvaras i kylen.

Länsborna vill ha potatis som smakar mycket och inte är så stora. Intresset för potatis är stort, men knölarna äts inte lika mycket nu som förr, åtminstone inte i sin naturliga form. Det berättar Jan Engström, som har 26 års erfarenhet av potatisodling.

Annons
500 ton potatis har nu kommit upp ur jorden. Årets körd är medelbra berättar potatisodlaren Jan Engström.
– I tre år har det varit ganska dåligt, årets skörd är ändå bra i förhållande till det, säger han.
En faktor som påverkar potatissäsongen mycket är väderförhållande tidigt på sommaren. Torrt och soligt är inte att föredra.
– Så var det runt midsommar i år. Potatisen behöver mycket regn. Så jag har fått vattna istället, säger Jan Engström.
För säsongen har han testat en ny potatissort.
– Fontane. Det är en fast potatis i bintjetyp. Den hoppas jag mycket på.
Och just Bintje är en annan sort han odlar.
– Den är ganska svårodlad och har lätt för att få sjukdomar. Varje vinter säger jag att nästa år blir det ingen bintje. Men den är efterfrågad här och då fortsätter jag.
I slutet av 1980-talet åt varje person i snitt 80 kilo potatis per år.
– Det gör vi nu också, men bara cirka 40 kilo av den totala mängden är ren potatis. Resten är så kallad processpotatis som chips och pommes frites.
I en pappkartong bredvid oss finns tvättad potatis. Den är helt ren och blank. Det är en frukt av den moderna människans efterfrågan.
Det blir allt mer vanligt med att potatisen som säljs i butik är tvättad.
– Vi har också börjat tvätta potatisen. Människor vill ha det. I södra Sverige polerar man även potatisen.
Efterfrågan efter stora potatisar har också ökat.
– Ju längre söderut i landet desto större potatis vill folk ha. Det går också att se en skillnad i generationer. Den äldre generationen vill ha mindre potatisar och den yngre större.
Men i Jämtlands län är de fortfarande mindre storlek som önskas mest.
Potatisodling i söder och norr skiljer sig också åt om man ser till konstgödsling.
– Jag har till exempel använt sammanlagt 500 kilo konstgödsel i år. Men söder ut i landet använder odlare mellan 1500 kilo och två ton i veckan. Det är också då man får större potatisar.
I Jämtlands län besprutas potatis med medel som står emot bladmögel, som kan leda till brunröta.
– Varmare och regnigare somrar gör att det behövs besprutas mer nu än tidigare.
Även i det avseendet är det skillnad mellan länet och längre söderut.
– Vi sprutar kanske två gånger på en säsong, men söderut görs det en gång i veckan.
Under en längre tid har det pratats om höga och höjda livsmedelspriser. Inte heller potatisen har undantagits.
– Det blir hela tiden ökade kostnader på diesel, gödsel och reservdelar. Det gjorde att vi också höjde priset, men sedan backade vi lite igen, säger Jan Engström.
J Ju längre söderut i landet desto större potatis vill folk ha. Det går också att se en skillnad i generationer.
Jan Engström, potatisodlare

Mer läsning

Annons