Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolstart: Det här händer i din kommuns grundskola

Nästa vecka börjar ett nytt läsår för länets grundskoleelever. Och på de flesta håll krymper återigen antalet barn med drygt ett 30-tal. Det, i kombination med att de flesta kommunerna måste spara pengar, gör att omorganiseringar nu börjar märkas runt om i länet.

LT har kartlagt de större förändringarna som gäller grundskolan i din kommun inför läsåret 2009–2010.

Annons

Berg: Första friskolan öppnas

Ovikens skola finns inte längre. Och i Kövra öppnar kommunens allra första friskola.Det är två av förändringarna i grundskolan i Bergs kommun till hösten.

En ansträngd ekonomi inom Bergs kommun har gjort att skolan har fått vända på slantarna. I vintras blev det stor uppmärksamhet kring det faktum att pengarna till läromedel drogs in för att få budgeten att gå ihop.

– Vi har fått dammsuga våra förråd nu, men det har gått på något vis, säger Karin Flodin, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Men hon ser det som en engångsföreteelse och förväntar sig att läromedelspengarna åter ska finnas i nästa års budget.

I övrigt anser hon att läget ser bra ut och att kommunen trots allt kan erbjuda barnen bra kvalitet inom grundskolan.

– Vi har väldigt hög behörighet bland lärarna i år. Det är bara på någon av de mindre skolorna som vi har någon enstaka lärare i bild eller slöjd som saknar behörighet, men som däremot är kompetent, säger Karin Flodin.

Kommunen har fått varsla en del lärare, men har inte dragit ned på lärartätheten.

– Vi har fortfarande åtta lärare per 100 elever i årskurserna upp till 6:an. Och i 7:an till 9:an har vi 9,4 lärare per 100 elever.

Något som däremot saknas är rektorer.

– Vi har två vakanta rektorstjänster i kommunen.

Två andra märkbara förändringar är att Ovikens skola inte finns längre.

Barnen som tidigare gick på Ovikens skola får nu bege sig till Myrvikens skola för undervisning.

– Och den kommunala skolan i Kövra har försvunnit. Där öppnar nu kommunens första friskola, Kövra byskola.

Under detta läsåret kommer dessutom läs- och skrivinlärningen i kommunen kartläggas.

– Vi har fått pengar från Skolverket för att en specialpedagog ska kartlägga detta för att utveckla och förbättra det, säger Karin Flodin.

 

Ragunda: Färre elever och nedlagd skola

Skolan i Borgvattnet öppnar inte mer och det har blossat upp en debatt om en indragen taxitransport för några elever.

Grundskolan i Ragunda tappar cirka 30 elever inför det läsår som börjar till veckan, och så kommer det fortsätta de närmaste åren, säger skolchefen i kommunen Tomas Blom.

Det minskade elevunderlaget resulterade sent i somras att de styrande politikerna efter flera turer tog beslutet att lägga ned Borgvattnets skola redan till hösten.

– De eleverna får nu gå i skola i Stugun, säger Tomas Blom.

I övrigt har Ragunda inte behövt spara in på lärartjänster, men har precis som flera andra kommuner anpassat lärarantalet efter det minskade antalet elever har. I dagsläget är det 580 stycken barn.

– Vi har löst det med pensionsavgångar och icke behöriga lärare som inte varit anställda fullt ut.

Trots detta har kommunen fortfarande språklärare som saknar behörighet.

– Vi har fortfarande svårt att hitta lärare där, men vi känner inte att det är någon akut kris.

En ändring i reglerna kring skolskjutsar där några skolbarn nu får byta taxitransport mot bussresor har vållat en hel del debatt i kommunen.

Taxiresorna kom till när några av eleverna hade särskilda behov som krävde taxiresor. De andra barnen på vägen hämtades då upp i samma transport.

När behovet av taxiresor nu inte längre finns innebär det att eleverna får ta buss igen.

– Det är klart att föräldrarna kan tycka att det blir en försämring. Därför har frågan lyfts politiskt för att den ska utredas riktigt, säger Tomas Blom.

 

Krokom: Färre lärartjänster

I Krokoms kommun minskar inte elevunderlaget. Men inför det här läsåret blir det en neddragning på 1,7 lärartjänster.

Krokoms kommun har redan upplevt det tapp som många andra kommuner i länet fortfarande dras med vad gäller vikande elevantalet.

– Vi har i år 1 750 elever i grundskolan och det är ungefär likvärdigt med förra året. Nu börjar vi i stället växa igen, säger skolchefen i kommunen Birgitta Lundgren.

Neddragningen av lärartjänster innebär att nyckeltalet för hur många lärare man har på 100 elever minskas från 7,8 till 7,7 stycken.

I övrigt har kommunens styrande politiker lagt ett sparkrav på två miljoner över grundskolans verksamhet på budgetåret 2009.

– Det innebär inga generella köpstopp eller så, utan det är upp till varje områdeschef att tänka till. Och vi kommer att lösa det sparkravet, säger Birgitta Lundgren.

När det gäller behörigheten hos lärare ligger kommunen bra till. Det är bara någon enstaka tjänst inom textilslöjd och språk de har fått tagit in obehöriga lärare.

 

Strömsund: Tre byskolor stängs

Tre märkbara förändringar i Strömsunds kommun är att tre byskolor har stängt.

I övrigt är det inga större märkbara förändringar som sker till hösten utifrån de besluten om den nya skolorganisationen som politikerna i Strömsund har fattat. Det meddelar skolchefen Lars Boberg.

– Skolorna i Gubbhögen, Fyrås och Gåxsjö stängdes i och med skolavslutningen i våras, säger han.

Detta för att spara pengar och anpassa grundskoleverksamheten efter allt färre elever. De senaste åren har elevantalet minskat med mellan 30 och 50 elever per läsår.

De annonserade omorganiseringarna av skolverksamheten har lett till att flera friskoleansökningar gjorts runt om i kommunen. Men än så länge har de ärenden som Skolinspektionen behandlat färdigt fått avslag.

Strömsund har precis som flera andra kommuner i länet infört sparkrav på skolan, men det innebär inget köpstopp eller liknande, säger Lars Boberg.

– Vi har ett påbud om restriktivitet och får väga in om varje behov verkligen är akut, säger han.

Fortfarande finns det en del ämnen där lärare som inte har direkt behörighet undervisar.

– Till viss del är det ett glesbygdsproblem för oss att vi inte lyckas locka behöriga lärare inom vissa ämnen till olika delar av kommunen, säger Lars Boberg.

 

Östersund: Färre elevassistenter

Det blir färre elevassistenter i grundskolan i Östersund i år och kommunen kräver ekonomisk återhållsamhet i alla verksamheter.

– Vi har sett över organisationen precis som vi gör inför varje år, säger Annika Källgård, chef för skolområde Östersund Södra.

Och eftersom elevantalet förändras, personal byter arbete, går i pension med mera, behövs det växelvis mer eller mindre personal på olika enheter år för år.

– För lärarna har vi klarat av det pusslet i år med olika förflyttningar, säger Annika Källgård.

– En bidragande faktor är att vi har haft och fortfarande har anställningsstopp för tillsvidareanställningar och enbart anställt tidsbegränsat i skolan. Det innebär att viss personal som varit tidsbegränsat anställda inte fått anställningar förlängda i höst.

Däremot blir det färre elevassistenter i år.

– Vi har fått varsla elevassistenter eftersom vi har haft för många.

I övrigt råder återhållsamhet när det gäller utgifter inom hela Östersunds kommun.

– Vi har ett stopprogram som innebär att vi inte ska köpa in material eller genomgå utbildning som inte är nödvändig.

Trots att det just nu är lättare att få tag på behöriga lärare har kommunen fortfarande svårt att hitta en spanskalärare till högstadiet. Även inom svenska som andraspråk har det varit svårt.

 

Härjedalen: Inga större förändringar

Inga större förändringar för grundskolan väntar i Härjedalen, men barn- och utbildningsförvaltningen har fått ny chef.

Även i Härjedalens kommun har verksamheten fått anpassas efter den minskade barnaskaran berättar Kajsa Salomonsson, för- och grundskolechef i kommunen.

Till hösten blir det ett trettiotal färre skolelever jämfört med förra läsåret. Sammanlagt har kommunen nu xxx grundskoleelever.

– Vi gör inga större förändringar inför läsåret, grundskolan får inte mindre resurser utan vi anpassar efter elevunderlaget, säger Fredrik Jonasson, ekonom på barn- och utbildningsförvaltningen.

Däremot är det upp till varje rektor att anpassa verksamheten i sitt skolområde. Men kommunen har fortfarande 9,2 lärare per 100 elever.

En förändring inför läsåret blir dock att Gunnel Weinz i veckan tillträdde som ny chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Gunnel har tidigare arbetat som rektor och skolutvecklingsledare i Bergs kommun.

– Det här känns spännande. Nu ska jag först sätta mig in i verksamheten och sedan hoppas jag kunna bidra med en positiv skolutveckling, säger hon.

 

Åre: Nu börjar flytten

Nu flyttar årskurs sex från Racklöfska skolan i Järpen till skolan i Mörsil. Det är den största förändringen inför grundskolans start i Åre kommun.

Skolfrågan i Åre kommun har varit häftigt debatterad de senaste åren. Det handlar om att flytta årskurs sex och högstadiet från Järpen till skolan i Mörsil. Till veckan flyttar sexorna från Racklöfska till Mörsils skola.

– Det handlar om drygt 55 elever som tidigare skulle ha gått i Järpen, säger Yvonne Carehag-Gustavsson, chef för obligatoriska skolan och förskolan i kommunen.

Under vårterminen kommer sedan Mörsils skola börja byggas om och ut för att lokalerna ska kunna anpassas så att alla elever från Racklöfska får plats till nästa höst.

Även i Åre kommun minskar elevantalet till hösten med cirka 30-talet jämfört med förra läsåret. Cirka 1 100 barn kommer i år att gå i kommunens grundskolor.

Några lärarneddragningar har inte skett inför det här skolåret, men även Åre kommun har ett generellt sparkrav på hela sin verksamhet, vilket också innebär skolan.

– Det betyder bland annat att så fort vi behöver tillsätta en tjänst så måste det prövas först. Alla beslutsförfaranden har flyttat upp steg, säger Yvonne Carehag-Gustavsson.

Kostnaden för skolskjutsar är något som gärna kan dra iväg för kommunen. I år har inga förändringar gjorts i själva regelverket. Däremot har kommunen bestämt sig för att utnyttja linjetrafiken mer för att bli kostnadseffektiva.

– Därför har vi anpassat verksamheten mer efter linjetrafiken i år, säger Yvonne Carehag-Gustavsson.

 

Bräcke: Lärarläget ser bra ut

Färre elever gör att grundskolan i Bräcke kommun får anpassa kostymen något. Men lärarläget ser riktigt bra ut.

Kring 800 elever börjar till veckan i någon av kommunens grundskolor. Men några större förändringar kommer inte att möta dem, säger skolchefen Catarina Julin Nygren.

– Vi jobbar fortfarande efter samma nyckeltal, vilket innebär 7,3 lärare per 100 elever. Men i och med att antalet elever har minskat har det blivit några tjänster mindre.

I december i fjol var det 833 elever som gick i grundskolan från förskolklass upp till 9:an. 121 stycken niondeklassare lämnade skolan i juni – men bara 67 barn börjar i förskoleklass.

Så verksamheten krymper naturligt och med det försvinner allt fler obehöriga lärare från klassrummen.

– Antalet behöriga lärare ökar hela tiden, de obehöriga lärarna försvinner när tjänsterna blir färre, säger Catarina Julin Nygren.

På högstadiet kan det vara någon lärare som undervisar i ett ämne som de egentligen inte har ämneskompetens för, men i övrigt ser det riktigt bra ut anser skolchefen.

 

Mer läsning

Annons