Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så mycket kostar landstingets anställda

Förra året betalade landstinget ut 1 894 538 262 kronor i löner till sina anställda.

Det är den största utgiftsposten för landstinget.

Annons

Av detta kostade läkarnas övertid 80 244 137 kronor.

Den 31 december 2009 var antalet anställda inom landstinget 3 950 personer. Det är 55 färre jämfört med 2008.

Medelåldern ligger på 47,1 år.

Det visar landstingets personalbokslut för 2009.

Trots omställningsarbetet ökar personalkostnaden, inte bara på grund av höjda löner utan också för att personalstrukturen förändras.

Exempelvis uppstår det en undersköterskevakans och tjänsten ändras till sjuksköterska.

Landstingets allmänna löneutveckling är framräknad till 3,1 procent.

Men här finns en löneskillnad mellan kvinnor och män, männen tjänade 3 605 kronor mer om man ser till medianlönen.

• Antalet chefer har ökat mellan 2008-2009 från 156 till 170, varav 33 är deltidschefer.

Landstinget rekommenderar 25-35 medarbetare per heltidschef då detta bedöms ge rimliga förutsättningar för att klara ett fungerande och föredömligt chefs- och ledarskap.

Genomförd kartläggning har visat att antalet medarbetare per chef varierar mycket, allt från två till 79 medarbetare.

• Landstinget har som mål att sjukfrånvaron 2010 ska uppgå till max 4,5 procent av den totalt utförda tiden.

Under 2009 har sjukfrånvaron minskat i snabbare takt än tidigare år och uppgick vid årsskiftet till 6,3 procent. Bland alla landsting var det Jämtlands läns landsting som minskade mest.

Omräknat i årsarbetare innebär det att 253 årsarbetare varit frånvarande på grund av sjukdom under kortare eller längre perioder under året, vilket är 53 färre än 2008.

Räknar man sjukfrånvaron i timmar innebär det 445 080 timmar.

Alla verksamhetsområden utom akuten har minskat sin totala sjukfrånvaro.

– Det vi ändå kan konstatera är att det efter införandet av Rehabiliteringskedjan och ändrade regler för sjukersättning, har inneburit att vårt interna arbete med anpassning och rehabilitering intensifierats och att samarbetet med Försäkringskassan utvecklats, skriver personalchefen Björn Ahlnäs i bokslutet.

– En annan positiv effekt, som börjar märkas, är att vi internt har förbättrat vårt samarbete vad gäller möjligheten till arbetsprövning och omplacering, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna uppfylla rehabiliteringskedjans tidsramar.

Arbetsmiljöinsatserna har under året haft fokus på att förebygga att ohälsa uppstår och att få tillbaka sjukskrivna i arbete.

Landstingshälsan har genomfört 9 137 timmar i olika insatser jämfört med 1 500 timmar året innan.

• Jämställdhetsarbetet. Här har ett viktigt arbete gjorts för att medarbetarna ska kunna förena arbetliv och föräldraskap genom flexibel arbetstidsförläggning, arbetsfördelning och att exempelvis förlägga möten till dagarbetstid. Föräldralediga medarbetare har inbjudits till träffar och utbildningsdagar.

• Landstinget har som mål att ingen ska utsättas för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön. Enligt en enkät har fyra procent, alltså 158 anställda, utsatts för mobbing/trakasserier och en procent av dessa utgör sexuella trakasserier.

• Trots neddragningar och fortsatt arbete med ytterligare neddragningar finns det behov att rekrytera nya medarbetare framförallt när det gäller svårrekryterad kompetens.

Det är fortfarande mycket svårt att hitta exempelvis specialistläkare, psykologer med specialistkompetens, optiker och synpedagoger.

• Under lång tid har det diskuterats och prognostiserats hur arbetsgivare kommer att klara generationsväxlingen när medarbetare födda under 1940-talet går i pension.

I Jämtlands läns landsting är den åldersgruppen numera i minoritet, det är medarbetare födda under 1950-talet som är i majoritet.

En förklaring är att den faktiska pensionsåldern är lägre i landstinget och det innebär att medarbetarna har lämnat landstinget tidigare än den lagstadgade pensionsåldern.

• Årsarbetstiden har ökat med 31 824 timmar vilket motsvarar 18,1 tjänster. Att minska utförd tid med 3 procent jämfört med 2008 har alltså inte lyckats.

Utifrån arbetet med omställningen gjordes neddragningar motsvarande 28 heltidstjänster och det är primärvården som stått för drygt hälften.

Kostnaden för stafettläkare har minskat med 12,3 miljoner.

Samtidigt har antalet läkare ökat till en lönekostnad motsvarande 16 miljoner.

Mer läsning

Annons