Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så är läget i landstingets olika delar

Så här ser det ut i landstingets olika verksamheter:

Annons

• resultat är minus 4,7 miljoner fram till sista augusti. Orsak främst högre personalkostnader men även kostnader kopplade till hög produktion på centraloperation och IVA.
Verksamheten har inte klarat av rationaliseringarna, de ligger på en utförd arbetstid med drygt 12 496 timmar över budget.
Centraloperation opererar mera och i samverkan med opererande kliniker pågår ett arbete med bättre produktionsplanering, målet är inställt på att klara vårdgarantin och få del av kömiljarden.
Under hösten öppnas fler operationssalar på fredagar, samtidigt som det görs en satsning på dagkirurgiska handoperationer i en sal utanför centraloperaton.
• Ett förändrat arbetssätt och med statliga tillgänglighetsmedel räknar BUP med att erbjuda 80 procent av patienterna ett första besök inom 30 dagar. Men områdets resultat, och prognos, har försämrats markant. Förklaringen ligger i att de haft ett flertal mycket svårt sjuka barn. Området lägger därför en prognos på minus en miljon.
• redovisar minus 3,7 miljoner per augusti och lämnar en prognos på minus 1,8 miljoner för året. Kostnader som ökat eller fortfarande är höga är specialistläkemedel, främst HIV, och sjukresor.
• planerar extra operationer, dels extra kvällsmottagningar, för att få del av kömiljarden. De redovisar ett underskott på 12,4 miljoner, prognosen för året ligger på minus 17 miljoner.
Kirurgen har fortsatta problem med överskridna kostnader för regionvård, kostnader för de onkologiska läkemedlen och för stafettläkare. Regionvårdskostnaderna har utretts och förklaringen ligger i såväl fler, som dyrare patienter.
• redovisar ett underskott på 5,6 miljoner, prognosen på helår blir minus 5 miljoner. Främst beror detta på högre personalkostnader, läkemedelskostnader samt kostnader för stafettläkare.
Bland annat har andelen inlagda strokepatienter ökat med sex procent. 28-dagars dödlighet vid förstagångsstroke har inte förbättrats gentemot riksgenomsnittet. Jämtlands strokevård ligger alltså sämre till än riket. Utifrån nya nationella riktlinjer och inprioriteringar kommer olika åtgärder att sättas in.
• visar på ett underskott på 26,4 miljoner, prognosen inför årets slut, minus 39 miljoner. Det beror främst på stora kostnader för vårdgarantin och fritt vårdval samt ökade kostnader för riks- och regionvård.
De arbetar stenhårt för ökad tillgänglighet, bland annat genom nya rutiner för väntelistor, vårdgaranti och fritt vårdval.
Jämfört med motsvarande period 2008 har 36 procents fler nybesök genomförts, vilket innebär att väntelistan är mer än halverad.
Målet att utföra 400 protesoperationer i egen regi kommer de att klara. Andelen som väljer att använda vårdgarantin har minskat och det ses som ett trendbrott.
Nu tror ortopeden att de ska klara målen och få del av kömiljarden.
• har sedan april haft en positiv utveckling av sin ekonomi.
Men andelen patienter med självskadebeteende tenderar att öka. Det är en patientgrupp som är väldigt resurskrävande då de ofta har risktillsyn alternativt ständig tillsyn och även skapar oro hos medpatienter. Kostnaderna för extra och ständig tillsyn har ökat markant under året.
• redovisar ett underskott på 5,8 miljoner, prognosen för helår ligger på minus fyra miljoner. Orsaken är främst de höga läkemedelskostnaderna på reumatologen och kostnader för stafettläkare.
Verksamheten har minskat antalet vårdplatser med sju och varslat personal, vakanshållnig samt avslutat vikariat men den emotsedda effekten har inte nåtts ännu.
Under 2010 måste ytterligare effektiviseringar, bortprioriteringar och omstruktureringar till för att spara ytterligare 3-4 miljoner.
Målet för antalet studenter från Umeå universitet, framför allt läkarna men även arbetsterapeuter och sjukgymnaster har inte uppfyllts. Ett samarbete har ingåtts med Lunds universitet, för att försöka täcka upp de tomma praktikplatserna. Resultatet av denna studentminskning är att intäkterna för verksamheten sjunker.
Här finns en stor oro inför hösten hopslagning av flera avdelningar Folk kommer att sägas upp. För att möta oron har en risk och konsekvensanalys arbetats fram tillsammans med arbetsgivare och fackliga representanter.
• har uppfyllt målen och visar ett överskott på 900 000 kronor. Prognosen ligger på plus 1,5 miljoner vi d årets slut.
Men att dra in 22,5 tjänster kommer att påverka områdets arbetsmiljö negativt. Ökad stress och omfördelning av arbetsuppgifter kan leda till störningar i driften. Inför de ytterligare besparingarna som måste göras nästa år behöver troligen ytterligare tjänster tas bort.
Oklarheter kring kommande förutsättningar för primärvården i samband med hälsovalet gör det mycket svårt att starta arbetet med att minska antalet tjänster och medarbetare innan hälsovalets uppdrag och finansiering är klara. Med ytterligare besparingar måste primärvårdens uppdrag omförhandlas då 12-15 procent av antalet anställda ska tas bort under 2010.
• är hårt pressad på grund av underbemanning på läkarsidan. Men vårdgarantin klarar de och tillgängligheten är god.
• som drivs på intraprenad har både en positiv ekonomi och lågt sjuktal detta trots hög produktion.
, skriver de.

Mer läsning

Annons