Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rikligt med torv i Jämtland bäddar för nya tvister

Torv är en energiresurs som finns i riklig mängd lokalt. Tillväxten är dessutom större än förbrukningen.

Annons

Inom torvbranschen vill man att torven klassificeras som förnyelsebart bränsle och inte straffbeskattas.

Torv är intressant för kraftbolagen eftersom det kan minska oljeberoendet och bidra till att miljön blir bättre.

Omkring en fjärdedel av landets yta är täckt av torv som en gång i tiden bildades av förmultnade växter.

I Jämtland och Västernorrland finns 70 torvtäkter i bruk. De allra flesta av dessa ligger i Jämtland-Härjedalen.

I värmeverk är torv ett alternativ till olja och på Jämtkraft bedömer man att de beslut som fattas om torv framöver får stor betydelse för el- och värmekunderna.

Bättre förbränning, renare pannor och färre driftstörningar är fördelar som Jämtkraft pekar på. Dessutom finns det riklig tillgång på bränslet lokalt.

Men det finns ett problem. Torven behandlas som fossilt bränsle i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det medför att torven får det mycket svårt att konkurrera med andra bränslealternativ.

För att torvenergi ska bli riktigt intressant krävs att den klassas som förnyelsebar energikälla, så att man slipper betala för utsläppsrätter vid förbränningen.

Riksdagen ska ta ställning till det här framöver och sedan skickas frågan vidare till EU.

När torv bildas sker det betydligt snabbare än olja.

Men är det tillräkligt snabbt för att klassa torv som förnyelsebar energi?

– Trä är förnybart på cirka 100 år. När det gäller olja talar vi om många miljoner år. För torv ligger förnyelsetakten på mellan 5 000 och 10 000 år. Torvutredningen kom fram till att det är en långsamt förnyelsebar resurs. Det tycker jag är ganska klokt sagt, säger Björn Hånell till Mittnytt.

Hånell är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av landets ledande torvforskare

Enligt Björn Hånell räcker den torv som redan finns på dikad mark i omkring 2 000 år med den brytningstakt som pågår nu.

Mer läsning

Annons