Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Professorer slår larm: Bättre betyg men sämre resultat ...

/
  • Att eleverna på friskolan Vittra får ett betyg som är på rätt nivå med elevens kunskap är väldigt viktigt, anser skolchefen Stefan Regebro. ”Ger vi de för höga betyg gör vi dem en björntjänst”, säger han. Foto: Henrik Flygare

Sveriges gymnasieelever får bättre och bättre slutbetyg. Samtidigt blir resultaten överlag sämre och sämre.Bäst betyg får friskoleeleverna. Hur går allt ihop?

Annons

Sedan bokstavsbetygen infördes i mitten på 90-talet har det gått bättre och bättre för eleverna.

Mellan 1997 och 2007 har andelen elever som tar studenten med absoluta toppbetyg, det vill säga MVG i varje ämne, ökat med 28 gånger.

Den sammanställningen presenterade professor Magnus Henrekson och fil dr Jonas Vlacnos vid Institutet för Näringslivsforskning på Dagens nyheters debattsida i går.

Allra bäst går det för landets friskoleelever. Av de åtta gymnasieskolor med flest toppbetyg är sex av dem friskolor.

Men i takt med att gymnasiebetygen blir bättre blir inte elevernas prestationer bättre. Studieresultaten vid högskolan ökar inte i samma takt, elevernas studieresultat i olika internationella jämförelser har blivit sämre, och de elever som går vidare till de tekniska högskolorna har sämre resultat på diagnostiska prov.

Professorerna Henrekson och Vlacnos konstaterar att utdelningen av höga betyg, särskilt hos friskolorna, kan ha blivit ett konkurrensmedel att locka till sig fler elever för att säkra skolpengen.

Stefan Regebro, skolchef på friskolan Vittra i Östersund är däremot noggrann med att de sätter rätt betyg, på rätt grunder.

– Ger vi eleverna för höga betyg gör vi ju dem en björntjänst. Det viktigaste är att ge dem bra återkoppling så de förstår varför de får ett visst betyg, säger han.

Ingrid Ramberg, rektor vid friskolan Östersunds Gymnasieskola, är också väl medveten om den debatt som omger gymnasiebetygen.

– När fler och fler elever når ett betygssnitt på 20‚0 kan man misstänka att det skett en viss betygsinflation under åren, säger Ingrid Ramberg, som har lång erfarenhet att sätta betyg i gymnasieskolan.

Både på Vittra och Östersunds Gymnasieskola bokförs därför resultat och statistik hela tiden så att jämförelser kan göras. Dessutom samarbetar de i betygsfrågor.

– Vi har tillsammans med övriga friskolor i Östersund en gemensam heldag under läsåret då vi träffas och diskuterar betygsfrågor och resultatmål, säger Ingrid Ramberg.

Inom Vittrakoncernen träffas dessutom lärare och skolledning nationellt för att diskutera dessa frågor.

Är det godare förutsättningar för bra betyg på friskolor?

– Nej, det vet jag inte. Men det kan vara så att friskolan har en särskild inriktning som lockar elever med ett särskilt intresse, säger Ingrid Ramberg.

Både Ingrid Ramberg och Stefan Regebro säger att det faktum att friskolorna ofta är mindre enheter kan vara en fördel för eleverna. Lärarna lär snabbt känna alla eleverna och kan snabbt se om det behövs individuella anpassningar för någon elev.

Men samtidigt märker Ingrid Ramberg att eleverna nuförtiden har ambitiösa mål.

– De nöjer sig inte längre med att bara ha godkänt i ett ämne.

Mer läsning

Annons