Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Professor: Nu krävs det ett långsiktigt tänkande

/

Finanskollapsen kom som en överraskning även för experterna, men det finns risker med att tänka allt för negativt.
- Det är mycket psykologi i det här. Nu krävs ett radikalt nytänkande, säger professor Håkan Boter.

Annons
Håkan Boter är professor i företagsekonomi vid handelshögskolan i Umeå och arbetar deltid vid Mittuniversitetet. När en sådan här finanskris påverkar allt fler led i samhället menar han att det är lätt att hamna i ett negativt tänkande som inte leder till något konstruktivt.
- Man måste samtidigt se mekanismerna i ett större perspektiv. En sådan här bankkris kan leda till att branschen saneras och de sämsta bankerna går under. Då kan aktiemarknaden gå upp fort igen.
När Volvo Lastvagnar sparkade folk i Umeå nyligen skrev han en artikel om att man borde ta tillfället i akt och analysera vad man kan göra för att stärka den lokala marknaden på längre sikt.
- En sådan här gång krävs det radikalt nytänkande och djärva satsningar. Att se över infrastrukturen och våga leta nya marknader som kan ge resultat på 30 till 40 år. Vi har till exempel en mental hjärnridå när det gäller Ryssland som ju ligger väldigt nära och Kina är en enorm potential även för oss, säger han.
När det gäller mekanismerna bakom en sådan här kris och hur det kan gå så oerhört fort från högkonjunktur till finansras så säger han:
- Det är mycket psykologi i det här. När folk slutar tro på det så kollapsar det. För annars är det ju en gåta att företag som värderades som stabila på försommaren nu dukar under. Man ska också komma ihåg att de som ska analysera detta ofta är samma personer som har skapat röran. De som har en alternativ syn är okända, säger Håkan Boter.
- I finanssektorn är det lätt att bygga upp luftslott och dra nytta av att det är en svårbegriplig bransch för oss vanliga dödliga.
- Det är mycket luft i finanssektorn. De som förvaltar våra pensionspengar till exempel tar ju olika mycket betalt. De som tar två procent i arvode borde därför vara bättre än de som tar en och en halv procent, men det finns ingen forskning som tyder på detta, säger han.
Men vad är då viktigt att göra just nu?
- Att satsa på entreprenörskap och riktiga företag. Men även att vi inom universiteten tänker på vilken typ av ekonomiska kunskaper vi lär ut. Kanske lär vi ut fel typ av kunskap, säger han.

Mer läsning

Annons