Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Planerar skoterled tvärs genom Jämtland

/
  • En transitled genom Jämtland ska bidra till ökad tillgänglighet till naturupplevelser och utflykter för alla.                      Bilden är tagen på skoterns julafton i Åkersjön förra vintern.    Foto: Henrik Flygare

En skoterled tvärs genom Jämtlands län, där staten är beredd att betala halva kostnaden, är under utredning hos länsstyrelsen.

Annons

Snöskotern bedöms omsätta en miljard kronor per år i länet och potentialen för skoterturismen ses som stor, med förutsättningar för tillväxt och fler jobb.

I dess spår följer konflikter med andra aktiviteter samt störningar för djur och natur.

Men på grund av att det saknas attraktiva ledsystem, med möjlighet att ge sig ut på långtur över kommungränserna, finns också ett oönskat bortfall inom skoterturismen.

– Det är olyckligt för länet som helhet. Därför behöver ett samlat helhetsgrepp tas som pekar på långsiktigt hållbara lösningar.

Det konstaterar arkitekten Ulf Alexanderson. För länsstyrelsen har han, i en slags förstudie, tittat närmare på hur en transitled genom Jämtland kan utredas. Länsstyrelsen är beredd att stå för halva kostnaden.

Under hösten har berörda kommunstyrelser i länet yttrat sig.

Är det intressant att det här arbetet fortsätter för exempelvis Strömsund?

– Absolut det är ur turistsynpunkt jätteviktigt att det fungerar med att ta sig fram åt olika håll, säger Karin Stierna, kommunalråd i Strömsunds kommun.

– Ur naturskyddssynpunkt är det också viktigt att lederna är väl framkomliga så att det inte körs där man inte ska köras.

– Sköts inte en del av leden direkt syns det direkt då skoteråkarna väljer att köra en annan väg.

Finns det en grundstruktur av leder i dag i Strömsund som man kan bättra på?

– Lite finns men problematiken är hur ledernas underhåll ska finansieras. Det är inte lätt att hitta pengar för det. Bygdemedel får bara användas till investeringar av leder, inte för drift, och den stora frågan är hur man hittar resurser för att klara underhållet av lederna, säger Karin Stierna.

På senare år har kommunala regleringsområden införts i delar av Åre kommun och västra Härjedalen samtidigt som ledsystemen byggts ut.

Fler liknande planer finns och som regel kombineras dessa med ett system för betalleder.

– Ju fler lokala regleringsområden som införs med betalsystem desto svårare blir det att få en överblick över var man måste betala, framgår det av förstudien.

En transitled genom hela Jämtland, från Dalarna upp till Västerbotten, sammanfaller sannolikt med delar av befintliga ledsystem men investeringar behövs i nya delsträckor.

Leden ska bidra till ökad tillgänglighet till naturupplevelser och utflykter för alla. Men för att det ska fungera krävs skärpt övervakning.

Några problem som behöver lösas är finansiering till driften, hur leden kan säkras där enskilda markägare vägrar upplåta mark och vem som ska vara huvudman för leden. Den exakta sträckningen har inte detaljstuderats men den ska ta hänsyn till andra intressen som rennäring, naturvårdsintressen och kulturmiljöer.

Det talas också om att ledens sträckning helst bör ha knutpunkter till service och boende samt erbjuda attraktiva naturupplevelser.

Mer läsning

Annons