Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På Korstaverket förvandlas skräpet till ny energi

/
  • Ulf Överholm från Sundsvall sitter och styr jättegriparmen som matar värmepannan med sopor.
  • Cirka 550 ton sopor dumpas ner i Korstaverkets avfallsbassäng varje vecka. Och det är bara soporna från vårt län. Foto: Jan Andersson
  • Närmare 1 000 grader varm är det i den stora värmepannan.
  • Informationschefen Inger Axbrink från Sundsvall visar oss runt på värmeverket.

Alla brännbara sopor från samtliga kommuner i länet utom Härjedalen körs med långtradare till Korstaverket utanför Sundsvall. Verket förbränner soporna och energin blir fjärrvärme och elektricitet. 60 procent av produktionen i verket kommer från det brännbara avfallet.

Annons

Efter att vår långtradare lossat sin last av sopor i Korstaverkets enorma avfallsbassäng, visar verkets informationschef Inger Axbrink från Sundsvall och projektledaren Maria Wåhlén-Nordkvist, bördig från Svenstavik, oss runt i den imponerande anläggningen.

– Hit kommer mellan 20 och 25 långtradare per dag med sopor. De flesta kommer från närområdet som Sundsvall, Timrå, Härnösand och Örnsköldsvik, men sedan två år tillbaka tar vi även hand om alla brännbara sopor från Jämtland. Så småningom kommer även Härjedalen att skicka sina sopor till oss, berättar Inger Axbrink.

Hon säger också att det är hur läget är just nu, men det kan ändras i framtiden.

Östersunds kommun skickar 310 ton sopor i veckan till Korsta och för det betalar för det 708 kronor per ton inklusive frakt. Innan Korstaverket startade sin nya panna för två år sedan så fraktade Östersund sina sopor till Umeå.

När sopbilen från Gräfsåsen har tippat sin last så kommer en jättelik griparm som är förankrad i taket, sakta ner och griper tag i åtta kubik sopor per gång. Armen tar sedan soporna och släpper ner dem i intaget till den stora värmepannan, som förbränner 25 ton sopor i timmen med en temperatur av närmare 1 000 grader.

Vatten i pannan överhettas till ånga och leds till en turbin. Vattenångan i pannan driver turbinen som är kopplad till en generator som i sin tur alstrar energi.

Cirka 30 procent av energiinnehållet blir el, resten värmeväxlas och blir hetvatten som går ut till Sundsvalls kommuns fjärrvärmenät. 70 000 Sundsvallsbor samt skolor, sjukhus och affärer får sin värme från värmeverket.

Men allt förbränns inte, utan femton procent blir slaggprodukter. Av de produkterna är cirka sju procent metall som går till återvinning. En fråga man ställer sig är varför inte en liknande anläggning finns i Östersund så man slipper köra soporna på landsväg.

– Det finns inte så mycket sopor i länet så det motiverar oss att bygga ett så dyrt värmeverk, säger chefen för renhållningen, Ola Skarin.

Som det är nu, så är det bästa ekonomin att skicka våra sopor till Sundsvall.

Mer läsning

Annons