Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öron­proppar på när dragrace­bilarna gasar fullt

/
  • Håll för öronen! Motorerna skrek ordentligt när Jamtland Dragracing Open avgjordes på Optands flygfält i helgen. Foto: Lars-Eje Lyrefelt
  • Sanne Carlsson får de sista instruktionerna innan det är dags att rulla i väg. En åttondels mile, drygt 200 meter, avverkas på några få sekunder.
  • Familjen Nygaard är dragracingfrälsta. Huvudorsaken till intresset är pappa Tommy J. Döttrarna Anna, till vänster, och Nelly, i mitten, turas om att tävla i en gemensam bil. Den här gången var det Nelly som fick köra. Liksom för pappa slutade det med en pokal att föra hem till Rödön.

Optands flygfält invaderades i helgen av motorentusiaster från när och fjärran när Jamtland Dragracing Open avgjordes. Allt handlade om en sak: att trycka gasen i botten och köra så snabbt som möjligt från punkt A till punkt B.

– Det är en otrolig känsla när bilen accelererar, säger Tommy J Nygaard från Rödön.

Annons

Accelerationen är enorm när dragstern startar. På några få sekunder och 200 meters körning är bilen uppe i 220 kilometer i timmen.

Tommy J Nygaard har upplevt känslan så många gånger att han hunnit vänja sig.

– Under själva körningen tänker jag knappt på hur fort det går. Det är först efteråt, när man kört färdigt och hunnit lugna ner sig, som det börjar kännas i hela kroppen vad det är man har tagit sig igenom, säger han.

Tommy, som bor på Rödön, har kört dragracing i drygt 20 år. Det är ingen överdrift att säga att sporten är en stor del av hans liv.

Under sommarmånaderna deltar Tommy och hans döttrar i tävlingar runtom i landet.

– Tyvärr bor vi där vi bor och utbudet av tävlingar är inte det bästa här, säger han.

– De närmaste utanför Östersund är i Sundsvall och Stjördal, men vi försöker åka till södra Sverige för att tävla någon gång per sommar. Där finns det tävlingar varje helg.

Tommy har lagt ner åtskilliga timmar och kronor på sitt intresse.

– 1988 började jag tävla i dragracing och den här bilen har jag haft sedan 1994, säger han och pekar på det fartvidunder som han brukar köra med i nostalgi-klassen.

Dyrt?

– Det är mycket som kostar pengar i livet. Det här är min hobby och då måste det få kosta en del. Men sedan får jag mycket hjälp av vänner och bekanta. Till exempel har vi byggt den här bussen som vi åker runt i landet med vid tävlingar, säger han.

Tommys intresse har smittat av sig på hans tre döttrar.

Den yngsta är nio år och har precis börjat prova sig fram i motorvärlden, medan de två äldre – 14-åriga Anna och 16-åriga Nelly, tävlar för full fart.

– Vi brukar samsas om bilen och köra varannan tävling. Den här gången var det min tur, berättar Nelly.

Och resultatet var bra.

– Jag vann min klass. Den här sporten är så kul att hålla på med att jag aldrig kommer kunna sluta med den, men när man dessutom vinner blir det ännu bättre, säger hon och visar upp den pokal hon fått efter att ha vunnit klassen kallad Bracket.

Även vinnarinstinkten verkar hon ha fått från sin far.

Pappa Tommy vann nämligen också sin klass.

– Det var visserligen bara fyra bilar med i nostalgi-klassen, men det är ändå kul att vinna, säger han.

Mer läsning

Annons