Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökat intresse för biobränslen

/

När Jämtkrafts bolags-styrelse i december 2006 bestämde sig för att bli skogsägare uppstod heta diskussioner bland kommunpolitikerna i Östersund. Men det gick igenom och nu äger elbolaget knappt 1 000 hektar skog och har planer på att köpa mer.

Annons

Numera äger kraftbolaget skogsmark i Gåcksjö, Bringåsen och Raftälven. De 20 miljoner kronorna är i princip använda. Och Jämtkraft har planer på att handla mer skog för ungefär samma summa.

– Det finns mycket energi i skogen. Vårt mål för 2009 är att fortsätta köpa skogsmark ungefär i den takt vi gjort hittills, men det beror lite på priset. Vi går försiktigt fram och ska också utvärdera satsningen framöver, säger Jonas Vestun, utredare på koncernstaben.

Anledningen till att Jämtkrafts skogssatsning är att efterfrågan på biobränslen ökar, framför allt från Mälardalen.

– Priserna trissas upp. Och det blir vanligare att biobränslen körs på tåg från Jämtland till södra Sverige och det kommer förmodligen att öka, säger Jonas Vestun.

I jämförelse med många andra skogsköpare går Jämtkraft mot strömmen och köper gärna mark som redan avverkats.

– Gammal skog är dyrare och skött på ett traditionellt sätt för att få fram timmer och massaved. Sådan skog är det dumt att hugga ned för att elda upp. Därför vill vi heller köpa yngre skog och sköta det på ett sätt för att få bioenergi.

Enligt Jonas Vestun är detta ett ganska outforskat område ännu. Därför ses satsningen framförallt som en långsiktig försöksverksamhet. Jämtkraft samarbetar bland annat med Lantbruksuniversitetet och andra för att hitta modeller att arbeta med skogen för att få biobränslematerial.

– Vi har inte kommit så långt ännu. Vi har planterat lite träd på avverkade ytor. Till våren ska vi plantera hybridasp i försöksskala.

Kunskaperna om hur hybridasp fungerar på nordligare breddgrader är små. Trädsorten växer fortare än tall och gran som har en omloppstid på 100 år.

– Hybridasp har en omloppstid på 20-25 år, säger Jonas Vestun.

Något som Jämtkraft får med på köpet är att de får någonstans att göra av den aska som blir kvar från förbränningen i Fjärrvärmeverket i Lugnvik.

– Än så länge deponeras askan på kommunens soptipp men det är inget vi vill göra. Det är inte heller långsiktigt hållbart. Tanken är att vi istället ska kunna sprida askan på vissa marker, som gödning, säger Jonas Vestun.

Mer läsning

Annons