Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya riksprislistan oroar inte friskolegymnasier

/
  • Stefan Regebro, rektor på Vittra gymnasium i Östersund, tror inte att den nya riksprislistan för landets friskoleelever kommer att ha någon större inverkan på skolans ekonomi.  Foto: Ulrika Andersson

Den nya riksprislistan med till synes minskade ersättningar per elev till fristående gymnasier har skapat debatt. Men bland Östersunds friskolegymnasier märks ingen oro.

Annons

– Det ser dramatiskt ut om man jämför 2009 års lista med den för 2010, men de bygger på helt olika sätt att räkna. Jag tror inte att detta kommer innebära några större förändringar för oss, säger Stefan Regebro, skolchef för Vittra-gymnasiet i Östersund.

Strax före jul offentliggjorde Skolverket 2010 års riksprislista för ersättning till fristående skolor. Från och med 1 januari i år grundas Skolverkets lista på kommunernas genomsnittliga budgeterade grundbelopp per program och elev, i stället för att som tidigare baseras på de enskilda kommunernas faktiska kostnader för de olika programmen.

Enligt en artikel i lördagens DN är oron bland friskolorna i Stockholmsområdet stor, då flera friskolor där säger sig ha betydligt högre kostnader per elev än det nya riksgenomsnittet.

Stefan Regebro påpekar också att tidigare års listor enbart baserats på frivilliga uppgifter från de av landets kommuner som velat lämna dessa till Skolverket. Därför tror han att 2010 års lista är mer relevant, eftersom man där ser ett medelvärde av samtliga kommuners utgifter per elev och program.

– Det intressanta är hur Skolverket sen följer upp resultatet, för det är ju inte säkert att kommunernas budgetar håller. Och om kostnaden för ett program på kommunala skolan går över budget så ska fortfarande samma summa skjutas till på motsvarande friskoleprogram, säger Stefan Regebro, som tycker att det nya systemet är helt i sin ordning så länge friskoleeleverna får samma peng som eleverna på kommunala skolor.

Däremot kan han tänka sig att mindre friskolor, som inte ingår i större koncerner och erbjuder profilerade utbildningar som inte finns inom kommunen, kan få svårt att bära de minskade ersättningsnivåerna.

Om en elev vill gå ett gymnasieprogram som inte finns i hemkommunens kommunala gymnasier, så är det nämligen riksprislistan som gäller.

Ingrid Ramberg, rektor för Östersunds gymnasieskola, tror inte heller att riksprislistan kommer att få några större konsekvenser för sin skolas verksamhet.

– Vi har en del elever från angränsande kommuner som kanske får en förändrad skolpeng jämfört med hur det var tidigare, men jag tolkar det som att det inte kommer att innebära några större skillnader. Om ett år kan vi kanske se hur det slår, säger Ingrid Ramberg.

Mer läsning

Annons