Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny mätmetod införs – ska rädda sköra ben

/
  • ”Benskörhet är en folksjukdom”, säger Kristina Andersson, pensionerad sjuksköterska från Frösön som nu är ordförande i Riksföreningen Osteopororikers. På bilden visar hon vad som händer vid en urkalkning av skelettet. Foto: Henrik Flygare
  • Klicka för större bild. Grafik: Kjell Nilsson-Mäki

15 000 personer i vårt län, de flesta kvinnor, riskerar att drabbas av benskörhet, osteoporos. Nu kommer ett glädjande besked. Landstinget skriver avtal med Vintersportcentrum för att kunna erbjuda helkroppsmätning av skelettet.

Annons

– Det stämmer, säger Ulla Schill, områdeschef för ortopedin, vi försöker skriva ihop ett avtal med Vintersportcentrum.

Där finns nämligen en mätare som används för unga elitidrottsmän.

– Varannan kvinna över 50 år och var fjärde man över 70 år riskerar att drabbas av en fraktur som beror på benskörhet, säger Kristina Andersson från Frösön som är ordförande för Riksföreningen osteopororikers.

Redan i februari 2008 fattade landstingsstyrelsen beslutet i samband med upphandling av viss ortopedi, att livsstilsmottagningen skulle förläggas på Campus för att bland annat kunna utnyttja deras helkroppsmätare.

Sedan dess har inte mycket hänt förrän nu, då beslutet ser ut att bli verkställt.

– Sjukdomen kallas den ”tysta sjukdomen”, men vi som patientgrupp tänker inte vara tysta längre, säger Kristina Andersson.

Hon är kritisk till primärvården som inte tar signalerna på allvar och utreder.

Ofta kommer patienten till läkaren med ryggsmärtor, då kan det allt som ofta ha skett en kotfraktur. Men den följs inte upp, hävdar Kristina Andersson.

– Man vet inte förrän man bryter sig, säger hon. Primärvården borde erbjuda en bentäthetsmätning om man tänker på hur mycket en fraktur kostar.

Det handlar om stora belopp, totalt 14 miljarder per år. I vårt län kostade frakturerna 59,4 miljoner under förra året.

Då handlade det om 297 frakturer á 200 000 kronor. Av den kostnaden betalar landstinget 34 procent och kommunerna 66 procent.

Jämtland toppar därmed statistiken när det gäller antalet frakturer.

– Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i sin rapport Öppna jämförelser visat på häpnadsväckande siffror vad gäller behandling av kvinnor över 50 år som drabbats av frakturer, säger Kristina Andersson.

– Endast 23 procent av de drabbade fick behandling med relevanta läkemedel. I Jämtland är siffran 22,6 procent.

– Det är mycket anmärkningsvärt och kränkande för oss som har sjukdomen. Vi vill bli utredda, behandlade och respekterade i vården.

Kristina Andersson bröt foten när hon för sex år sedan steg upp från toaletten. Men hon förstod vad det var, hennes mamma hade sjukdomen och den är ärftlig.

– Men jag har även sjunkit i kroppslängd, säger hon och slår fast att om man minskar i längd mer än fyra centimeter ska man begära en utredning hos doktorn.

Vad kräver ni?

– De behöver bli mer pålästa och kunniga i primärvården kring sjukdomen. När kvinnor har besvär med ryggen ska läkaren vara lyhörd, tänka till och utreda.

– Det är viktigt att man blir mätt så man får svart på vitt och kan sätta in läkemedel som stoppar urkalkningen. Sedan ska det till adekvat behandling med fysisk aktivitet och kostråd. Rökning, exempelvis, är ett fördärv för den här sjukdomen.

I Rop:s styrelse finns även professor och ortopeden Olle Svensson från universitetssjukhuset i Umeå.

– Han säger att det aldrig är för sent att sätta in läkemedel, alla läkemedel bygger inte ben men kan stoppa utvecklingen.

Nu står hoppet till en ny medicin som kan börja användas mot benskörhet inom en snar framtid.

Läkemedlet har testats med goda resultat.

– Det handlar om en spruta, Prolia, som man får två gånger om året.

Mer läsning

Annons