Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu kommer protesterna mot skolköksutredningen

/
  • ”Jämtland som profilerar sig som ett matlän med mathantverk och så får jag åka hit för att försöka rädda barnens skolmat. Ska skattepengarna behöva gå till storproduktionsmat med olika tillsatser i sig?” frågar sig Carola Magnusson, känd från tv-programmet ”Matakuten” och drivare av tre skolkök  i Stockholm där hon lagar lunch på ekologiska råvaror till samma kostnad som kommunen.

Östersunds kommun har på förslag att göra enorma neddragningar av antal kök som lagar maten till skolor och förskolor. Tio miljoner i besparingar ligger bakom.Men nu reagerar både skolkökspersonal och centerpartiet.

Annons

46 tillagningskök för Östersunds skolor och förskolor ska dras ned till nio stycken. Dessa nio ska leverera skolluncher till 66 olika mottagningskök. Så ser besparingsförslaget ut som barn- och utbildningsnämnden ska ta ställning till den 18 juni.

Tio miljoner kronor beräknas besparingen vara värd om den går igenom.

Men givetvis fins det många som inte gillar förslaget. Kökspersonalen på Sörgårdsskolan i Brunflo har skrivit till skolminister Jan Björklund om saken.

– Vi, kökspersonalen på Sörgårdsskolan i Brunflo undrar hur ni ställer er till detta, vi tror inte detta leder till någon förbättring av skolmaten, utan en markant kvalitetsförsämring, skriver de i brevet.

Även centerpartiet reagerar och i går bjöd de in ”ekokocken” Carola Magnusson till Östersund för att ge sina synpunkter på hur skolmat bör lagas.

Flitiga tv-tittare känner igen Carola Magnusson från TV 4-programmet Matakuten i höstas när de tog tag i matkvalitén i några svenska skolkök. Hon har även varit flitig i den debatt om matproduktion som varit det senaste året.

Till vardags driver Carola tre skolkök i Stockholm. Men i hennes kök är det inga halvfabrikat som gäller, och 60 procent av maten är ekologisk. Från hennes synvinkel kan hon inte se några fördelar med kommunens centralisering av skolköken.

– De säger att de underlättar upphandlingen, men i själva verket underlättar de för industrin man köper av, säger hon.

I hennes egna kök lyckas de laga skolmat på plats och baka bröd till 2 000 barn för samma kostnad som kommunens kök.

Hur lyckas ni hålla kostnaderna nere?

– Vi är duktiga matlagare och har hög medvetenhet i köken och håller hela tiden reda på hur mycket svinn vi har.

Det har fått till följd att köken slänger så lite mat att det är försumbart, något som också innebär stora besparingar.

Ett av Carolas tre kök är än så länge bara mottagningskök, och hon ser hela tiden hur de barn som går där äter mindre.

– Det har förmodligen med dofterna, närheten och direktkontakten med kökspersonalen att göra.

Hon ser därför stora nackdelar med att centralisera matproduktionen, bland annat den långa framförhållning köken måste ha när det gäller planering och inköp.

Mer läsning

Annons