Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mjukare tempo tar fram stämningen i särgrundskolan

/
  • Johanna diskar upp efter baket av semlor. Nu väntar hon på att bullarna ska jäsa så de kan sättas in i ugnen
  • Oskar ska göra en pappersklämma av trä. Här ritar han en figur som han sedan ska såga ut. Foto: Henrik Flygare
  • Matti kan mycket om Egypten. Här har han gjort en modell av ett hus som det såg ut i Egypten förr i tiden.
  • Så här ser arbetsschemat för veckan ut. Står det ”välj” får eleven själv bestämma vad som ska ske den lektionen.Foto: Henrik Flygare
  • Klassens charmör och tjejtjusare är Marius. Han sjunga kärleksballader som vilken schlageridol som helst.
  • Lovisa har snickrat till en lampett i egen design och nu är det dags för slutfinishen.
  • Rektor Maud Edström-Blom pratar med Marinel som drömmer att bli astronaut men han kan tänka sig jobba på flygplatsen också.Foto: Henrik Flygare
  • Jennifer får hjälp av sin lärare att få de rätta måtten på fågelholken. Foto: Henrik Flygare

Särgrundskolan är som en vanlig skola med lägre tempo och annan kursplan. Här går alla elever vidare till gymnasiet. När de valt program vet de att de får ett jobb när de slutar.

Annons

När det efter en psykologisk utredning visar sig att eleven har en utvecklingsstörning och ofta ytterligare en diagnos, får föräldrarna i länet välja om deras barn ska integreras i en vanlig klass eller söka till särgrundskolan.

Barn med flera diagnoser, ofta med fysiskt handikapp söker till träningsskolan där de får färre ämnen.

– Till oss i grundsärskolan kommer elever som har svårt att nå målen i grundskolan, här får de längre tid på sig, säger rektor Maud Edström-Blom som är rektor på Lugnviksskolans särskola.

– Vi läser alla ämnen utom moderna språk. Vi har en annan timplan, med mer timmar pratiskt etniska ämnen. Det innebär också en annan kursplan där målen är lägre satta.

Redan i årskurs nio förbereds eleverna inför arbetslivet. De har fyra praktikveckor under hösten och lika många på våren.

– Känner de sig inte riktigt mogen för att gå till gymnasiet får de stanna kvar ytterligare ett tionde år där de får lika mycket praktik.

– Det är lättare för oss, än grundskolan, att hitta praktikplatser. Vi har bra elever och det följer alltid med en assistent som introducerar dem på arbetsplatsen.

– Vissa företag tar emot oss varje år.

Elevassistenten fotograferar sedan eleven på praon och skolan följer noga upp hur det har gått.

Sedan får eleven, med hjälp av bilderna, skriva ner sin berättelse om praon när de är tillbaka på skolan igen.

Många tjejer väljer prao i storkök, men de kan tänka sig industrijobb också.

Efter gymnasiet får alla elever ett jobb eller sysselsättning någonstans. En del elever går över till verksamhet hos Mica, andra till anpassad sysselsättning där de får på gruppboende.

Några elever väljer att studera vidare på folkhögskola.

På särskolan i Lugnvik går det 37 elever varav 23 har LSS-stöd och efter skolan går de direkt till LSS klubbverksamhet.

Där gör de en massa roliga saker som studiebesök, åker pulka och grillar korv. Med det kan även bli biobesök eller middag på restaurang.

Mer läsning

Annons