Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars har rätt att använda soldater i slåttern

/
  • Storstugan är bevarad från gamla tider.
  • Lars Askrud är den femte generationen som bor på Kråkstaflon, som ligger nedanför flygplatsen på Frösön.
  • Rätt till kyrkväg, rätt till hjälp med slåttern och skattelindring hör till fideikommisset på Frösön.
  • Storstugan är bevarad från gamla tider.
  • Ett av gårdens hus håller Lars på att renovera för att kunna flytta dit permanent. ”Det ska bli helt modernt fast i gammal stil,” säger han.
  • Gården på Flon är från början av 1800-talet.
  • Lars Askrud på Flon har en hel portfölj med gamla papper som handlar om hans fideikommiss. I förgrunden syns artikeln om gården i Jämtlands tidning från 1945.

Rätt till kyrkväg och rätt att använda femton soldater från Jämtlands regemente vid slåttern samt en viss skattefrihet. De fördelarna följer med Lars Askruds fastighet på Frösön. Kråkstaflon som gården heter, är länets enda fideikommiss.

Annons

– Jag har funderat på att börja utnyttja mina rättigheter, skattar Lars Askrud, när vi träffas på gårdsplanen utanför hans torp vid Flon, som ligger cirka en kilometer i skogen nedanför Frösö flygplats.

Lars fastighet är ett fideikommiss, som innebär att gården inte får säljas utan måste ärvas inom släkten. Lars är den femte generationen som nu äger hemmanet.

– Som jag har fått historien berättat för mig så var det en fältskär vid Frösö läger som hette Gästrick som odlade upp hela Flon i början av 1800-talet, säger Lars när jag ber honom berätta om gården.

– Det var ett mastodontjobb som Kung Karl den XIV:s Johan av någon anledning fick reda på och som tack så skrev han ett kungabrev där han utsåg gården på cirka 55 hektar till fideikommiss.

Som fideikommiss fick inte gården säljas utan måste ärvas av äldsta sonen. Nu hade inte Gästrick några barn utan Kråkstaflon såldes på aktion och Lars mormors föräldrar köpte gården i mitten av 1800-talet.

Som fideikommiss fick gården en massa fördelar som rätt till kyrkväg och dessutom kunde gårdsägaren begära hjälp från 15 soldater vid slåttern. Dessutom fick gården en viss skattefrihet. Men nackdelar fanns det också. Inget av skogen som tillhörde gården fick avverkas utan ägarna fick bara ta hushållsved. Den bestämmelsen försvann dock efter ett antal år.

– Helt klart har gården en spännande bakgrund och enligt alla gamla papper vi har så var det här den enda gården i landet som kungen utsåg till fideikommiss. I Jämtland finns det i alla fall inga fler gårdar med de här rättigheterna.

Lars pappa har haft Kråkstaflon till sommarstuga den senaste tiden. Nu håller Lars, som är brandman till yrket, på att renovera det ena huset på gården varje stund av sin lediga tid, för att flytta dit permanent framåt sensommaren.

– Fast det bara är 13 kilometer till Östersunds centrum är det rena ödemarken runt oss. Vi har över en kilometer till närmaste granne, som är de boende i Lövtorpet. För några veckor sedan stod en älg utanför fönstret och mumsade på några buskar och när jag gick ut på bron så stod den kvar och vi pratade en stund om vädret...

– Tidigare var det rätt stora bullerproblem i de här trakterna. Men sedan militärflyget försvann är det lugn och skönt. Nu hör man bara trafikflyget några gånger om dagen.

Under de 19 år under sin ungdom som Lars bodde i Stockholm flög han varje månad hem till Frösö flygplats.

– Då var det bara att kliva av planet och gå en bit genom skogen så var man hemma

Lars visar ett tidningsreportage från den 23 november 1945. Det var dåvarande Jämtlands tidning som skrev om problemen med att göra ett storjordbruk på Frösön, eftersom man inte kunde räkna in fideikommisset i de planerna.

Eftersom Lars inte har någon son så kommer det bli hans dotter som en gång tar över fastigheten.

– Man får inte vara så noga med de gamla bestämmelserna. Men det där med skattelindring ska jag nog titta närmare på, ler han.

Mer läsning

Annons