Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lantbrukare krävs på återbetalning av miljöpengar

Åtskilliga lantbrukare som fått pengar till restaurering av betesmarker och slåtterängar i länet måste betala tillbaka pengarna.

Annons

Länsstyrelsen skickade ut de flesta återkraven i länet före jul. 36 av dessa gäller återbetalning av miljöersättning för betesmarker och slåtterängar.

Syftet med ersättningen är att bevara och förstärka betesmarkernas och slåtterängarnas natur- och kulturmiljövärden.

Den plan länsstyrelsen har fastställt måste lantbrukaren följa i ett femårigt åtagande.

24 återkrav gäller pengar som betalats ut till stöd för miljövänligt jordbruk, oftast i samband med bevarande av betesmarker och slåtterängar.

Några lantbrukare har överklagat sina beslut.

Vad beror återbetalningskraven på?

– I möjligaste mån betalar vi ut i förskott i oktober. När inte alla kontroller är klara innan förskottet betalas ut så kan det bli förändringar med återkrav, säger Ingrid Gunnarsson, handläggare av miljöersättning på länsstyrelsen.

– Det kan vara mark som inte blivit skött enligt de kriterier som gäller och mark som inte är godkänd betesmark. Avvikelserna har framkommit vid kontroller.

De belopp länsstyrelsen återkräver varierar betydligt, delvis mot bakgrund av arealernas storlek.

I samband med att återbetalningskrav överklagas kan det förekomma invändningar från lantbrukaren, om att giltiga skäl finns för att marken inte kunnat skötas under året.

Hur kommer ni fram till beloppen som ska återkrävas?

– Vi har ett system som räknar ut det här på öret. Det finns instruktioner och regelverk att följa som talar om vad som är en betesmark och inte, säger Ingrid Gunnarsson.

– När vi gör fältkontroller får vi göra en bedömning av om marken som är sökt på är godkänd. Är marken inte en godkänd betesmark dömer vi bort den. Sedan får vi titta på hur stor andel det är frågan om av den sökta arealen.

Återkravsutredningar görs normalt under hela året på länsstyrelsen. I år har personalen varit överhopad med andra jobb.

– Då har återkravshanteringen blivit eftersatt, konstaterar Ingrid Gunnarsson.

– Det beror också på att vi var senare med fältkontrollerna.

Med jämna mellanrum begär lantbrukarna själva att de inte vill ha marken i ett åtagande längre, på grund av att skötseln inte hinns med.

– Då är vi skyldiga att återkräva de år som man fått betalt för, säger Ingrid Gunnarsson.

De förskott länsstyrelsen betalar ut i oktober utgör 65 procent av summan som det är beräknat att lantbrukaren ska få i miljöersättning för hela året.

Mer läsning

Annons