Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länsstyrelsens framtidsplan över

/
  • Det skiljer sig mycket åt mellan länsstyrelsens mål från 1998, avseende antalet invånare i Jämtland nästa år, och hur kurvan verkligen utvecklats.

Under tiden som varslen duggar tätt och jobben minskar sliter tjänstemän på länsstyrelsen och i Östersunds kommun med att få till ett tillväxtprogram för åren 2009-2013.

Annons

Uppgiften är tämligen komplicerad med den utveckling som för närvarande rullar på. En titt i backspegeln visar att även noggrant processade framtidsplaner delvis kan slå helt fel.
Den 24 februari 1998 kallade dåvarande landshövding Kristina Persson till presskonferens. Länsstyrelsen hade diskuterat färdigt och framtidsplanen låg klar i ett dokument som hette Tankekraft.
10 000 personer hade på ett eller annat sätt funnits med i dialogen. Det hade varit cirka 1 000 länsinvånarmöten. 600 visioner eller idéer hade formulerats av invånarna.
Myllret av röster och nedskrivna idéer låg till grund för den huvudplan som länsstyrelsens styrelse enhälligt ställde sig bakom då 1998.
Utflyttningen skulle stoppas och nya jobb skapas. Avgörande för länets framtid var företagens utveckling och all kraft skulle sättas in för att stödja folk med idéer.
Redan året efter började kurvorna röra sig uppåt inom olika delar av arbetsmarknaden i landet, men i Jämtland gick det trögt.
”Sysselsättningen har ökat i samtliga län sedan 1997 med ett undantag, Jämtlands län”, skriver Statistiska centralbyrån i en rapport om läget på arbetsmarknaden år 2000.
I en tidsserie mellan åren 2000-2007 framgår att andelen öppet arbetslösa i Jämtland hela tiden låg över siffran för riket. Men 2002 hände något. Gapet minskade och sedan dess handlar det om ett par tre tiondels procent fler öppet arbetslösa i länet till och med år 2007, jämfört med riket.
Det framgår också att länsstyrelsens mål vad gäller antalet förvärvsarbetande i åldrarna 16-64 år uppnåddes redan förra året, innan konjunkturen vände.
Framtidsplanen från 1998 vilade på förutsättningarna om att Jämtland år 2010 skulle ha minst 5 000 fler arbetstillfällen och minst 140 000 invånare. Så blev det också vad gäller antalet fler förvärvsarbetande, visar siffror från AMS.
Men med facit i hand så blev målet om 140 000 invånare ett rejält misslyckande. Även om ett år återstår till 2010 så har kurvan över invånarantalet rört sig åt fel håll hela tiden från 1998. (Se illustrationen härintill)
I dessa kärva tider på gränsen till ”nationellt nödläge” formuleras nya visioner. Länsstyrelsen, Östersunds kommun och andra kommuner har så kallade tillväxtprogram ute på remiss.
Men kan länets industriella och kommersiella centrum, Östersund, uppnå sina mål utan att ”kannibalisera” på länets övriga kommuner?
Eller som frågan formuleras av länsstyrelsen i ett pressmeddelande: Kompletterar och understödjer programmen varandra på ett bra sätt?
En titt i Östersunds tillväxtprogram visar att man vill uppnå 63 000 invånare år 2013 och komma upp till 70 000 invånare år 2020. I dag finns drygt 58 800 invånare i kommunen.
Genom åren har en betydande del av invånarna som flyttar till Östersund kommit från någon av länets övriga kommuner. Dessa bidrar också mycket till tappet i kurvan härintill, som visar hur befolkningen i länet minskat från 1998.
Ska Östersund uppnå 70 000 invånare på sikt finns inget som talar för att målet kan uppnås utan att invånare i länets övriga kommuner även i fortsättningen bidrar till en hel del av ökningen.
I remissupplagan av länsstyrelsens nya tillväxtprogram nämns inga siffror längre över hur många länsinvånare som ska finnas år 2013. Däremot är det övergripande målet 2000 fler arbetstillfällen vid den tidpunkten.
För att nå dit sätts entreprenörskap, innovation, företagsamhet, kompetensförsörjning och gränsöverskridande samarbete i centrum.
De som känner att man har något att bidra med i det avseendet kan också räkna med att få stöd i form av pengar och bidrag.

Mer läsning

Annons