Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länets utsände: Förtroendekris hotar efter Köpenhamnsmötet

/
  • Även om FN:s stora klimatmöte COP15 i Köpenhamn av många nu anses ha lett till en stor flopp avseende klimatavtalet, så menar Andreas Gyllenhammar att det även lett till positiva saker. Foto: Ulrika Andersson

Fiasko, flopp och förlorat hopp. Så beskrivs utgången av FN:s avslutade klimatkonferens i Köpenhamn. Och länets utsände Andreas Gyllenhammar är rädd att detta kan leda till en förtroendekris för klimatfrågor.

Annons

Inför klimatmötet i Köpenhamn var klimatkonventions medlemsländer positiva, ambitiösa och inställda på att nå en ny överenskommelse om hur man ska kunna minska utsläppen av växthusgaser.

– Ambitionsnivån var väldigt tydlig, alla ville att det skulle bli något, säger Andreas Gyllenhammar, konsult vid Sweco i Östersund, som deltagit under mötet som observatör.

De flesta forskarna är överens om att utsläppen måste minska med mellan 50 och 80 procent fram till 2050 (jämfört med år 2000) för att temperaturökningen inte ska överstiga två grader.

Tanken var att under Köpenhamnsmötet få till ett internationellt bindande avtal som var starkare än Kyotoavtalet. Ett avtal som nu håller på att gå ut. Men så långt nådde man aldrig, i stället blev det ett Copenhagen Accord, ett avtal som många kritiker anser är ”klent”.

Andreas Gyllenhammar förklarar det som en slags förklaring där länderna satt sina nationella mål i ett gemenamt dokument och kommit gemensamt överens om hur mycket pengar som ska fördelas och hur information ska fördelas mellan varandra.

– Men det är inget bindande avtal och inget land straffas om man inte följer det.

Några som var riktigt missnöjda med hur mötet förlöpte var u-länderna. De begärde också paus under de sista förhandlingstimmarna för att deklarera detta.

Men Andreas Gyllenhammar menar att u-länderna kan ha valt fel taktik i inledningen av mötet genom att envist hålla fast vid att vilja ha kvar Kyotoavtalet, där de inte har några krav på sig med utsläppsminskningar där. Det gjorde att mötet tog tid när man försökte föra samman de olika förhandlingsspåren. Så när statscheferna anlände blev lösningen tillslut en sorts klen kompromiss.

– Om det är någon som är nöjd med det här så är det väl kanske Kina. De har hela tiden motsatt sig att internationellt gå med på något och ansett att de har en egen agenda att minska utsläppen.

Mötets storlek och de kulturkrockar som uppstår under förhandlingarna kan vara en bidragande orsak till att allt drog ut på tiden.

– Är det något medlemsland som känner sig förbigången eller så, så är det de som bestämmer takten och kan skapa oreda. Det är ganska föråldrat system att förhandla på det här och kan nog bli diskussion om det.

Sammanfattningsvis spår Andreas Gyllenhammar att det nu kan bli en förtroendekris för klimatfrågorna. Men mötet har givetvis även satt fokus på positiva saker. Ett exempel är Stockholms mål att bli koldioxidneutralt till 2050.

– Andra exempel på positiva saker är alla möten mellan människor och organisationer och att många länder faktiskt pressades att ange nationella mål innan man kom till mötet. Det är inte säkert att man gjort det om inte COP15 skulle bli av, säger han.

Mer läsning

Annons