Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länets sjuktal sjunker mest i hela landet

Antalet personer som söker sjukpenning har minskat med 21 procent i Jämtlands län under ett år. Det är den största minskningen i hela landet.

Annons

Solgerd Lublin, projektledare för sjukskrivningsprojektet hos Jämtlands läns landsting, tror att det går att göra mycket mer.

– Förhoppningsvis går sjuktalen att sänka lika mycket till, säger hon. Det hoppas vi i varje fall. När den nya rehabiliteringsgarantin, där vi kommer att rehabilitera folk så snabbt som möjligt, kommer igång kommer siffrorna att sjunka drastiskt.

Att sjukskrivningarna rasar mest i hela landet tror Solgerd Lublin beror på att de kom igång ganska sent med att jobba med frågorna jämfört med övriga landet.

– De sänkte sina sjuktal väldigt snabbt från början, de första åren, när inte vi var med på banan. Nu har vi kommit igång, när det inte går att sänka så mycket i övriga landet, därför ligger siffrorna så högt för oss.

Hon började jobbet sommaren 2007 och det är det stenhårda arbetet med diverse delprojekt, information, seminarier och besök på hälsocentralerna som nu börjar ge resultat.

– Vi har gjort jättemycket. Det tar tid, minst ett år innan man ser resultat och det har gått ett år nu.

För minskningen av antalet sjukfall med 21 procent gäller under januari till maj i år jämfört med samma period förra året.

Sjukpenningdagarna har sjunkit i jämn ström sedan sjukskrivningsprojektet startade och de och började jobbade med att sänka sjuk- och ohälsotalen.

– Det tar lång tid innan man implementerar och ändrar attityderna bland befolkningen, läkarna och övrig sjukvårdspersonal. Det tar tid att ändra arbetssätt, det kom beslutsstöd och riktlinjer med diagnosgrupper att det är detta som ska gälla, då händer det saker.

– Att läkarna har sjukskrivit av gammal vana tidigare är en orsak liksom en attitydförändring. Även om du har ont i axeln kanske du kan gå och jobba och inte behöver vara sjukskriven, det finns alltid arbetsuppgifter som ska utföras. Det går att göra annat.

Har arbetsgivarna blivit bättre på att ta tillvara den kapacitet som finna kvar?

– Det tror jag, absolut, det är en del i det hela. Det blev ett ramaskri när rehabiliteringskedjan kom, från försäkringskassan. Sedan börjar de inse att det finns en grund i det hela också.

– Den påverkar flera ben i rehabiliteringsgarantin som började gälla från 1 januari 2009. Vi jobbar stenhårt med rehabiliteringskoordinatorer på hälsocentralerna, nu har vi inte sett något resultat av det än men de börjar tänka på ett annat sätt.

Hon pekar på bra samarbete med försäkringskassan och arbetsförmedlingen plus att de jobbar på att få schemalagda avstämningsmöten på hälsocentralerna.

Mer läsning

Annons