Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingsbidraget är en katastrof för de synskadade

/
  • ”Vi vill vara som alla andra men verkligheten ser annorlunda ut”, säger Kicki Nordström och får medhåll av Georg Witthoff; ”Nämns vi inte så syns vi inte”.
  • Karl-Axel Ledun, ordförande för de synskadade i länet.

– Det kommer att bli strid om våra röster i valet, därför vill vi träffa de olika partierna för att få veta var de står i våra frågor.

Det säger Karl-Axel Ledung, ordförande för länets synskadade.

Annons

Mycket handlar om landstingsbidragets nuvarande utformning som ses som en katastrof för de synskadades verksamhet.

Länets synskadade riskerar nämligen att förlora sin seende kanslist när landstinget skär ner på organisationsbidraget. Detta trots att mycket information kommer till kansliet i ”svartskrift”.

– Vi vill inte sälja ut våra gråtande blinda barn på någon arena för att få ihop pengar. Den verksamhet som vi bedriver borde vi få bidrag för, säger Sonny Hoffman.

På plats från politiken fanns landstingsrådet Harriet Jorderud (S), Nisse Sandqvist (V) och Lennart Ledin (FP). Från de synskadade fanns förutom Karl-Axel Ledung, Marianne Huttunen, Sonny Hoffman, George Witthoff och Kicki Nordström.

Kritiken var stundtals hård mot politiken.

– Vi vill förstås hitta våra frågor på dagordningen, säger Kicki Nordström ombudsman för Synskadades förbund med kontor i Enskede.

– Det måste väl ses som tjänstefel när de vill tvinga in oss i en paraplyorganisation, Handikappsamverkan, för att vi ska få högre bidrag, säger Sonny Hoffman vidare. Landstinget gör lätt för sig när de bara ser till antalet medlemmar.

Något svar på frågan om hur många personer med funktionsnedsättningar som arbetar inom landstinget fick de inte, trots att Harriet Jorderud liksom de övriga fått frågorna i förväg.

Hon pekar på de brukarråd som finns och menar att frågorna därmed har speciellt fokus.

– Ett råd är ett råd men vilken tyngd har frågorna i fullmäktige, undrar Kicki Nordström. Hjälpmedelsfrågan är ett exempel, pengarna räcker inte till anpassning av datorer för synskadade. Vuxna synskadade får inte hjälpmedel och anpassning, exempelvis skärmläsningsprogram.

De synskadade efterlyser samma regler för alla var än bor i landet.

– Folkpartiet har ganska nyligen tagit fram ett särskilt program i 15 punkter, här har vi med bland annat hjälpmedel, det begränsade sortimentet på Hjälpmedelscentralen, att lönebidragen borde reformeras mot nystartsjobben och att funktionshindrade också borde få personliga coacher, säger Lennart Ledin.

– Då måste coacherna kunna detta med handikapp också, det måste ställas krav vid en upphandling, konstaterar Sonny Hoffman.

Kicki Nordström menar att de synskadade diskrimineras. Det är den gruppen som har allra svårast att få jobb.

Hon berättar om en AD-dom där en synskadad med bra utbildning sökt jobb på Försäkringskassan och fått det. Men Försäkringskassan ångrade sig, det skulle bli för dyrt att anpassa arbetsplatsen. AD avgjorde frågan till kassans fördel.

Det handlar om att medvetandegöra och de synskadade menar att landstinget borde vara en förebild.

I Jämtland finns uppskattningsvis 1 300 synskadade. I Synskadades förbund i länet finns 320 medlemmar, av vilka 200 är synskadade.

Mer läsning

Annons