Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsultteam vid livets slut skulle ge plats för andra patienter på sjukhuset

Runt tusen obotligt sjuka och döende jämtar per år vårdas på olika avdelningar inom sjukhuset utan palliativmedicinskt stöd.

Ett palliativt konsultteam skulle kunna frigöra platser på sjukhuset för bättre behövande patienter.

Annons

Det skriver länsgruppen för palliativ vård i ett brev till landstingsdirektören.

– Skulle ett palliativt konsultteam kunna spara en vårddag på sjukhus för hälften av de jämtar som dör den långsamma döden utan stöd av specialiserad palliativ vård, skulle det innebära att 500 vårddagar frigörs.

Under de sista 3-6 månaderna i livet ökar användandet av sjukvård kraftigt.

Enligt befolkningsregistret dog 1 479 jämtar 2008. Av dessa beräknas 80 procent dö den långsamma döden, alltså av en obotlig sjukdom som de levt med under en tid.

Omräknat innebär det att ungefär 1 180 jämtar årligen konsumerar en hel del sjukhusvård och någon form av palliativ vård under de sista månaderna av sitt liv.

Under år 2009 vårdade Storsjögläntan sammanlagt 180 patienter som avled under året. Det innebär att uppskattningsvis tusen obotligt sjuka och döende jämtar per år sköts av befintliga verksamheter utan specialiserat palliativmedicinskt stöd.

Länsgruppen för palliativ vård pekar på de inventeringar som gjorts vid Östersunds sjukhus under 2009 på kirurgklinikens tre vårdavdelningar och på medicinavdelningarna.

Den visar:

• att 18 procent av inneliggande kirurgpatienter är döende och att 38 procent av inneliggande medicinpatienter på dessa avdelningar är döende

• att väldigt få av dessa är identifierade som döende i journalerna

• att intensitetsgraden av smärta och andra symtom oftast saknas liksom dokumentation av effekt av vidbehovsmedicinering

• att medianvårdtiden för de döende kirurgpatienterna var 18 dagar medan medelkirurgpatienten har knappt fem dagar.

Länsgruppen menar att även om summan är fiktiv så motsvarar detta två miljoner kronor, vilket på sikt borde innebära att kostnaderna för teamet delvis skulle täckas.

– Tar vi dessutom med minskade ambulanstransporter, adekvat läkemedelsanvändning, avstående från utsiktslösa utredningar och behandlingar, minskat personalstress på grund av förbättrade rutiner runt denna patientgrupp, bedömer vi att de potentiella ekonomiska besparingarna är stora.

De slår fast att de palliativa vårdbehoven upptar en stor del av sjukhusets och de kommunala vårdformernas resurser.

Dessa vårdsbehov är högst prioriterade tillsammans med livshotande tillstånd och dessa vårdbehov kan inte förväntas försvinna genom olika besparingar utan endast kosta mindre genom utvecklandet av förbättrade rutiner och mer kompetent handläggning.

Därför säger länsgruppen att ett palliativt konsultteam inte ska ses enbart som en kostnad utan som ett sätt att kvalitetsmässigt bättre och mer effektivt handlägga de svårast obotligt sjuka patienterna samtidigt som resurser frigörs för andra behövande patienter.

Fotnot: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede.

Mer läsning

Annons