Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsulter sågar revisionsdirektör

”Bristande diplomati”, ”kompetent men besvärlig” och en som hela tiden försökte ”sätta dit ledningen för alla möjliga felaktigheter”. Förra revisionsdirektören får svidande kritik i rapporten Revision av revisionen som presenterades i går.

Annons

Men granskningen av revisionen i Jämtlands läns landsting kom mer att handla om den i dag pensionerade revisionsdirektören, Lennart Ledin, än vad revisionen är bra på och vad som behöver förbättras.

I går fanns granskarna Runo Axelsson, professor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV, i Göteborg och Ulf Persson, tidigare revisionsdirektör vid Västerbottens landsting i Umeå på plats i Östersund.

Granskningen bygger på studier av granskningsplaner, promemorior och verksamhetsberättelser från revisionen, men också intervjuer med 20 strategiskt utvalda personer inom landstinget.

– Revisionen förknippas med den tidigare revisionsdirektören som haft ett stort inflytande över verksamheten, säger Runo Axelsson. Men de förtroendevalda revisorerna inte agerat partipolitiskt och det måste ses som en styrka.

Däremot säger han att det inom landstinget i Jämtland finns en ökande tendens till personunion mellan beslutande och verkställande organ.

– Att endast tre av fullmäktiges 55 ledamöter i fullmäktige inte har några uppdrag i verkställande organ kan påverka revisorernas faktiska oberoende, säger han.

”Om revisionen avstyrker ansvarsfrihet eller riktar skarp kritik mot en verksamhet kan uppmärksamheten komma att riktas mot revisorerna och deras metoder istället för den sakliga grunden för deras kritiska hållning .

Men som sagt, de flesta synpunkterna handlar om revisionskontorets numera avgångne chef som de anser ha haft en alltför dominerande roll.

”Detta i kombination med en ”bristande diplomati” i kommunikationsprocessen har uppenbarligen påverkat revisionens förtjänade legitimitet på ett negativt sätt. Resultatet har blivit irritation och känslighet för kritik hos både den politiska ledningen och tjänstemannaledningen”.

Granskningen visar att samspelet mellan revisionen och landstingets ledning ibland präglats av frostiga relationer.

”Dessa har i allmänhet inte omfattat revisorskollegiet, men de har kastat sin skugga över revisionsverksamheten som helhet och har därmed försvårat möjligheterna för de förtroendevalda revisorerna att spela en konstruktiv roll i landstingets utveckling .

Revisionsdirektören ska på ett kraftigt sätt ha markerat revisionens oberoende och betonat dess ansvarsprövande roll. De säger att granskningarna ofta har resulterat i kritiska rapporter, som presenterats av revisionsdirektören.

”Han försökte sätta dit ledningen för alla möjliga felaktigheter. Revisionen uppfattades som ett hot mot de verksamhetsansvariga, som ofta hamnade i försvarsposition”.

Det har med andra ord funnits en del samarbetsproblem mellan honom och landstingets ledning.

Ändå säger de att revisionen gör bra, relevanta och intelligenta val av granskningsobjekt. De säger också att revisionen med stor träffsäkerhet lokaliserat problemområden i verksamheten men att de ibland valt fel tajming med att granska områden.

Rapporterna är också väl strukturerade och lättlästa. Men verksamheterna uppfattar att rapporterna ofta målade verksamheten med ”den breda svarta penseln”. De uppfattar att en negativ kultur fått fäste inom landstinget, där verksamheten och revisionen inte går i takt.

Mer läsning

Annons