Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimathotet: Vi tappar en vinterdag per år ...

/
  • Den lila kurvan är med utsläppsscenario som förut beskrevs som ett rätt så pessimistiskt framtidsscenario, men som för närvarande överskrids rejält. Den blå kurvan beskriver en världsutveckling där man lyckas med en viss omställning till förnybara bränslen. Foto: Smhi/Andreas Gyllenhammar
  • Miljöforskaren Andreas Gyllenhammar. Foto: Ulrika Andersson

Januari var upp till tre gradare varmare än normalt visar siffror från SMHI. Vissa hävdar att vi är mitt i en skenande global klimatförändring – andra säger att den är möjlig att stoppa.
– Tendensen är att Jämtland tappar en vinterdag per år.

Annons

Det säger Andreas Gyllenhammar, miljöforskare och Norrlands främsta klimatkommunikatör.

Enligt SMHI:s senaste rapport blir det allt varmare – åtminstone om man jämför januarimånaderna med varandra.

– För Jämtlands del var januari i år två till tre grader varmare än en normal januarimånad, säger Andreas Gyllenhammar.

Det märkliga, menar han, är att många går på känslan och spontant tycker att det minsann borde ha varit kallare än normalt.

– Det hade jag nog själv gissat.

Frågan är om vi ser en klimatförändring i detta att det är ovanligt varmt.

– Varje enskild väderhändelse går inte koppla till klimatförändringen. Det är frekvensen och styrkan i väderhändelserna som är ett resultat av klimatförändringarna.

Att det en vinter är ovanligt kallt och nästa vinter är ovanligt varmt är ingen indikation på någon förändring.

– Men att vi har staplat ett antal varma vintrar på varandra är kopplat till klimatets förändring. Ifjol hade vi ju den varmaste vintern man mätt upp i stort sett hela Sverige.

Vi är således tveklöst inne i en global uppvärmning?

– Om vi frågar de i Australien tror jag inte att de tvivlar att det är någon form av global uppvärmning när det har varit 47 grader och halva landet brinner.

När når vi en kritisk gräns?

– De gränserna kan man räkna på. Men det sker gradvis även om det verkar som att det accelererar eftersom vi bygger upp koldioxidlagret i atmosfären.

Enligt Andreas Gyllenhammar pratar forskarvärden om så kallade tippingpoints – det skeende då klimatförändringen blir så stor att den accelererar av sig själv.

– Då startas det så mycket återkopplingsmekanismer att det löser ut metan från permafrostmyrar och havsbottnar.

– Haven går från att ta ut koldioxid till att släppa ut när de blir varmare.

– Når vi den gränsen blir den väldigt svår att bromsa.

En del i forskarvärlden hävdar att vi redan nått dit. Andra, som Gyllenhammar, säger att vi inte är där än.

Finns det något år man pratar om – 100 år?

– Man pratar om kortare tid, men det är svårt att säga. Det finns ingen vetenskaplig koncensus om när den punkten ligger. Vissa hävdar att vi är över gränsen. Andra säger att det handlar om upp till 50 eller 100 år.

Andelen koldioxid i luften mäts i ppm - parts per million – och nivån som många i forskarvärlden pratar om är 450 ppm då klimatförändringen i princip är självgående utan ”hjälp” av människan.

– Och nu ligger vi på 380. Vi når till 450 om kanske 50 till 60 år.

Hur ser det ut i Jämtland haletn är uppe i 450 ppm inom 50 år. Är det slut på snön då?

– Snön kommer att avta. Vi får fortfarande varma och kalla vintrar huller om buller, men tendensen är att Jämtland tappar en vinterdag per år om man ska göra överslag fram till år 2100.

Mer läsning

Annons