Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Intensivvården i Jämtland är bäst i klassen

/
  • Grafik: Kjell Nilsson-Mäki
  • Narkosöverläkare Caroline Starlander och Pia Iwars, avdelningschef på IVA är inte oroliga över vården i Jämtland. Men deras avdelning visar också på bästa betyget i länet. Foto: Mattias Moberg

Intensivvården i Jämtlands län är bland de bästa i landet.

Däremot behöver resultaten förbättras när det gäller överlevnad vid lungcancer, stroke- och hjärtvård liksom vård vid livets slut.

Annons

Och köerna är fortfarande för långa.

Det visar årets upplaga av Öppna jämförelser som Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen presenterade i går.

Alla verksamhetschefer läser resultaten med stort intresse, dels för att se hur de ligger till i jämförelse med andra landsting, dels för att se om siffrorna har förbättrats från tidigare år.

För det är klurigt med den här rapporten, trots att röda markeringar visar på ett dåligt resultat kan det ändå vara en förbättring.

Det kan sägas redan nu att det är svårt att ge undersökningen en rättvis bild hur man än vänder på siffrorna.

Men Pia Iwars, avdelningschef på Intensivvårdsavdelningen, IVA, och Caroline Starlander, narkosöverläkare och medicinsk ansvarig på IVA är stolta.

– Vi har bra siffror, vi visar inga röda siffror alls, säger Caroline Starlander. Vi kan alltså tillhandahålla en god vård med den budget vi har.

Intensivvården i länets ligger över riksgenomsnittet inom alla områden som jämförs. Ett mått är att de klarar av att vårda patienterna så att de inte kommer tillbaka inom 72 timmar.

– Vi skriver inte ut patienter på natten heller om det inte är för att skicka dem till en högre vårdnivå, exempelvis till universitetssjukhuset i Umeå, säger Caroline Starlander vidare.

Just nu är det ett jättestort tyck på de åtta teknikplatserna som finns på IVA, det beror till en del på svininfluensan.

Samtliga vill betona att röda siffror inte betyder att det inte gjorts förbättringar, det betyder snarare att andra gjort bättre.

Dessutom är det så, av rent statistiska skäl, mera sannolikt att de mindre landstingen, som Gotland, Blekinge, Kronoberg och Jämtland, intar extrempositioner i rangordningen av en slump, än att de stora landstingen gör det.

För om antalet patienter och behandlingar är få, får ett mindre antal framgångar eller misslyckanden en större återverkan på resultatet, än om patienterna och behandlingarna varit flera.

Strokevården har förbättrat sina resultat jämfört med föregående år och patienterna är nöjda. Här följs de nationella riktlinjerna när det gäller propplösande och blodförtunnande behandling vid stroke i kombination med hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer. Men landstinget når inte riktigt upp till riksgenomsnittet.

Andelen överlevande vid lungcancer är lägre i Jämtland än för landet i övrigt.

– Siffrorna visar resultat från 2001-2007, då vet vi att norra regionen hade sämre förutsättningar att göra en adekvat utredning inför en lungcanceroperation, vilket kan vara en viktig bakomliggande orsak till resultatet, säger Lisbet Gibson, verksamhetsområdeschef för område medicin.

När det gäller tillgånglighet har landstinget blivit mycket bättre men när det gäller förväntad hjälp vid besök hos sjukvården får inte patienterna den vård de förväntat sig.

Nu ska siffrorna granskas och analyseras av landstingets vårdstrateg Anna Kerstin Lejonklou.

 

Mer läsning

Annons