Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gunnar samlar sina gamla skatter i Norderöns lador

/
  • Senaste fyndet som Gunnar bytte åt sig mot tre gevär.
  • Vilka rariteter för mopedälskare.  En flakmoped och en Puch Florida.
  • ”Den här P 1800 ska jag tigga åt mig när jag fyller 18”, säger dottern Tove, 13 år.
  • På fem olika ställen runt Norderön har Gunnar sina bilar. Här uppe står bland annat hans P 1800 och några Volkswagen.
  • ”Jag kommer aldrig att tvätta min gamla Opel. Dammet från ladan ska få vara kvar”, säger Gunnar Norelius på Norderön. Foto: Jan Andersson
  • Gunnars pärla i samlingen. Det är en Mercedes 170 WA från 1950. Den kommer ursprungligen från Kövra.
  • Nu kan Gunnar finåka med sin gamla dammiga Opel på småvägarna runt Norderön.
  • ”Tänk om man visste var den här gamla Singern kommer ifrån och hur den har hamnat här mitt  i skogen?” Gunnar har hittat en skylt i bilen som visar namnet och serienumret.

Om Gunnar Norelius på Norderön får frågan om hur många veteranbilarbilar han har blir svaret svävande. Lika svävande är han om man frågar var han har sina rariteter. Men frågar vi dottern Tove, 13 år, får vi ett snabbt svar – Pappa har 19 gammelbilar och han har dem i fem olika lador runt Norderön.

Annons

– Jag har liksom aldrig brytt mig om att räkna antalet bilar, säger Gunnar. Likaså är det med förvaringen. Jag vet på ett ungefär vilka bilar som står i de olika ladorna.

För en veteranbilsintresserad är Gunnars samling en orgie i tillbakablickar. Han skulle lätt kunna öppna ett eget veteranbilsmuseum och visa upp sina klenoder.

– De flesta bilar jag har är i originalskick och jag har väl tänkt restaurera dem någon gång. Men samtidigt vet jag att det aldrig kommer att hinnas med. Det blir väl ungarna som får ta över samlingen en dag.

Gunnar Norelius har köpt på sig 19 bilar som han förvarar i fem olika lador. Här finns gamla Mercedes, Volvo, Volkswagen en Chevrolet pickup, några mopeder och ett par traktorer.

Bilarna är från 1946 till – 65 och i mycket varierande skick.

– Jag köpte min första bil när jag var 13 år och den har jag sparat sedan dess.

För något år sedan fick Gunnar tag i en Opel Rekord från 1953 till sin samling. Han köpte bilen i Bringåsen där den stått minst 20 år i en gammal lada.

– Jag for dit med ett fulladdat batteri och bilen startade direkt. Innan besiktningen bytte jag några bromsslangar som blivit sönderfrätta, men annars ser den gamla Opeln ut exakt som när jag hämtade den. Inte ens dammlagret på bilen har jag gjort något åt, det ska få vara kvar. På besiktningen fick jag lova att aldrig tvätta bilen och det tänker jag inte göra. Så om någon tänker överraska mig med att vaxa Opeln, så ligger de risigt till.

Vi fortsätter att prata gammelbilar och Gunnar frågar om jag vill se en verklig raritet. Vi beger vi oss ut mitt i Norderöskogen, och efter en stund kommer vi fram till ett riktigt äkta skogsvrak.

– Det här är en Singer, säger han, det var en engelsk lyxbil på sin tid. Jag har ingen aning om vilken årsmodell det är, men bilen har nog stått här mellan 40 och 50 år. Ett bra objekt att renovera för den verkliga entusiasten.

Vi återgår till Gunnars bilar och dottern Tove vill visa sin drömbil, som hon ska tigga av pappa när hon fyller 18.

Det är en P 1800 och vi beger oss till ladan där den står.

– Visst är den fin, säger Tove. Lite plåtjobb och en lackering så är den klar.

Sonen Simon vill inte ha någon av pappas bilar.

– Jag håller på att spara till en Mustang 67:a. Det är min drömbil och när jag blir stor så ska jag köpa mig en egen.

Gunnar visar den senaste bilen han köpte, eller rättare sagt bytte till sig.

– Det är en Volkswagen 1955 som stod i Skyttmon. Ägaren ville inte sälja den men när jag föreslog att vi skulle byta mellan två hagelgevär och en älgstudsare, då gick det bra, skattar han.

På frågan om vilken bil som är pärlan i samlingen, pekar Gunnar på en Mercedes 170 WA från 1950.

– Den håller jag på att skruva med just nu. Det går lite långsamt, men den blir säkert klar om något år eller så, hoppas jag.

Mer läsning

Annons