Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fuglesang: Häftig känsla att sväva fritt i rymden

/

Det blir ingen mer rymdfärd för Christer Fuglesang. Drygt 26 dagar och 17 timmar har han spenderat i rymden. Under måndagen besökte han Östersund för att föreläsa för gymnasieelever och allmänheten.

Annons

Hur det var i rymden, om han var rädd, vad som var häftigast om han vill göra det igen är de vanligaste frågorna Christer Fuglesang fått sedan sina två rymdflygningar.

– Det är en väldigt häftig känsla. Det är lite grann som att vara i vattnet fast friare. Du kan inte bara ställa bort saker utan måste använda kardborreband för att inte tappar bort saker. Utsikten över jorden var mäktig och speciell, säger Christer Fuglesang.   

Musklerna förtvinar, hjärtat påverkas och skelettet urkalkas på personer som vistas i tyngdlöshet under en längre tid. Andra saker är att balanssinnet störs och lättillamående kan komma under de första tiden i rymden.

– När man kommer tillbaka på jorden är det samma sak. Första dagarna var det väldigt tydligt. Efter bara två veckor i tyngdlöshet fick jag träningsvärk i vaderna av att gå lite grann, säger Christer Fuglesang.  

Per Tesch professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet och som forskat för bland annat NASA under många år, bedriver forskning om hur kroppen påverkas av långvarig tyngdlöshet och hur det kan motverkas av fysisk träning.

– Christer Fuglesang och alla med erfarenhet av tyngdlöshet kan delge hur det är men man kan aldrig simulera tyngdlöshet på jorden, säger Per Tesch.

För att få samma effekt görs tester där folk får vara sängliggande i 90 dagar eller gå på kryckor under en längre tid då det ger ungefär samma effekt.

– Att Christer fick träningsverk i vaderna är inte konstigt då vaderna är mest utsatta och tar mest stryk i rymden, säger Per Tesch.

Forskning kring fysiks träning i rymden är viktig för att kunna göra längre expeditioner i framtiden. Att skelettet urkalkas är det största problemet då det kan leda till njursten.

– Det ultimata är en expedition till Mars och det skulle ta flera år. Vet man att man blir i så dåligt skick under en expedition vill man inte göra det, säger Per Tesch.

17 år efter att Christer Fuglesang utsetts till astronaut fick han göra sin första rymdfärd. Då han första maj slutade på sitt jobb som aktiv astronaut blir det inte någon mer rymdfärd. Han ska i stället koordinera ESAs forskning som Head of Science and Application Division på ESTEC i Holland.

– Det känns lite vemodigt. Jag hade hemskt gärna fått chansen att vara i rymden under längre tid, säger Christer Fuglesang.

Nu är hans mål i stället att Europa ska bedriva så bra forskning som möjligt.

Fotnot: ESA är en förkortning av engelskans European Space Agency, Europeiska rymdorganisationen.

ESTEC är ESAs tekniska centrum.

Mer läsning

Annons