Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flest ungdomar i Jämtland utan jobb efter studenten

Jämtland tillhör de län med flest elever som inte fått arbete eller gått vidare till högre studier två år efter avslutade gymnasiestudier.

Annons

Så är läget för cirka en fjärdedel av eleverna ett par år efter att de lämnat gymnasiet.

Främst är det elever från Jämtlands, Värmlands, Gotlands och Västernorrlands län som vare sig är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar.

Det framgår av öppna jämförelser mellan landets gymnasieskolor, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting.

Utifrån det material som presenteras i rapporten är det svårt att dra några generella slutsatser om varför elever från vissa kommuner lyckas bättre än elever från andra kommuner.

Den övergripande analysen behöver därför kompletteras med en mer förfinad lokal analys.

Rapporten ger den bilden av hur det går för de folkbokförda eleverna i kommunerna.

Elever från kommuner där det finns ett universitet eller en högskola verkar generellt sett ha en större benägenhet att gå vidare till högre studier.

Andelen elever med fullföljd gymnasieutbildning inom tre år varierar en hel del inom Jämtlands län.

Ragunda kommun ligger lägst med 59 procent, vilket innebär 287:e plats bland landets kommuner. Inom fyra år har dock 70 procent av eleverna i Ragunda klarat av gymnasieutbildningen.

I länets övriga kommuner är drygt 70 procent av eleverna klara med gymnasiestudierna inom tre år. Östersund ligger högst med 78 procent.

Högst andel elever med avklarade gymnasiestudier inom fyra år finns i Strömsunds och Bräcke kommuner, med 84 respektive 83 procent.

Inom fyra år har 34 procent av eleverna på de yrkesförberedande programmen i Åre kommun inte fullföljt gymnasiet. Det placerar kommunen längst bak bland länets kommuner, och på 276:e plats totalt i landet, i frågan om fullföljd utbildning inom de yrkesförberedande programmen.

– Rapporten med jämförelserna blir ett viktigt stöd för kommunernas utvecklingsarbete och en del i vår strategi för bättre resultat i skolan, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.

Han konstaterar också att gymnasieskolan står inför flera utmaningar med vikande elevunderlag, ökad konkurrens mellan skolor och en ansträngd kommunal ekonomi framöver.

Slutsatsen av det är att många kommuner inom kort behöver ta itu med frågor om vilka program man ska anordna för egen del, och vilka man ska samverka med grannkommunerna om.

Mer läsning

Annons