Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler fartsyndare fast i polisens kamera

/

Hastighetskamerorna på E14 mellan Ås och Mörsil har lett till att mer än dubbelt så många fortkörare åkt fast förra året jämfört med året innan.

Annons

I Jämtlands län finns sammanlagt 21 fartkameror. Det är Rikspolisstyrelsens sektion för Automatisk trafikkontroll i Kiruna, ATK,  som ansvarar för hastighetskamerorna, eller trafiksäkerhetskamerorna som är det officiella namnet.
Att ökningen är så stor förklaras av att beställningen av hur omfattande ATK:s kontroller ska vara har ökat.
– 2007 hade vi totalt i landet en beställning på 128 000 ärenden, i fjol hade vi 230 000. Så man kan inte säga att människor generellt kör fortare, säger Stig-Göran Gidlund, som är gruppchef på sektionen.
Sektionen tog över trafiksäkerhetskamerorna maj/juni 2006 och efter det har systemet utvecklas så att de kan ta han om fler ärenden. Men förra året kom de inte helt upp i de tänkta 230 000 antalet ärenden bland annat på grund av omfattande omskylningar av vägar runt om i landet.
Östersundspolisen får bara de ärenden Kirunaenheten inte lyckats identifiera vem som kört bilen.
– Vi får ärendena på remiss för att utreda vem det är som kört bilen, säger Christer Görsten, utredare på polisens trafikavdelning i Östersund.
– Vi kontaktar bilägaren och hör denne om vem som kört bilen just det tillfället. Vi tar ut körkortsbilder på närstående och jämför dem med fotot. Det kan också hända att vi tittar på körkortsbilder på bilägarens grannar om bilen kanske varit utlånad, säger han.
Det är ganska vanligt att polisen lyckad reda ut vem som kört bilen.
– Vi lyckas nästan alltid ta reda på det, säger Christer Görsten.
I början när hastighetskameror sattes upp i länet märktes stor skillnad, människor höll sig till hastighetsgränserna. Men när nymodigheten lagt sig tycker inte Christer Görsten att de gör så stora skillnader i trafiken.
– Människor sänker hastigheten strax före kamerorna, men emellan dem kör man fortare igen, säger han.
– Till exempel när kamerorna efter Brunflo sattes upp gjordes kontroller på hastigheten både utanför och centralt i Brunflo. Det visade att hastigheterna sjönk generellt. Men den tunga trafiken körde fortare genom Brunflo tätort för att köra ikapp tiden de missat med att hålla hastigheterna vid kamerorna, säger Christer Görsten.
Men han ser gärna att det sätts upp fler fartkameror på länets vägar.
– Det skulle behövas efter E 45:an. Cirka tre mil söderut från Östersund sett och också tre mil norr ut. Det är olycksdrabbade sträckor, säger Christer Görsten.
Antalet som åker fast för fortkörning vid trafiksäkerhetskamerorna skulle kunna vara mycket högre om varje kamerastolpe var på mer.
– Men om de är på dygnet runt skulle vi drunkna i ärenden. Kamerorna är på när de gör mest nytta, till exempel vid stora trafikflöden och när olycksrisken är som störst, säger Stig– Göran Gidlund.
– Generellt kan man säga att effekten av att kamerorna sitter uppe är att medelhastigheten sjunker på de vägsträckorna. I snitt med tio procent, säger Stig-Göran Gidlund.
Kamerorna är på i olika block under olika tider på dygnet.

Mer läsning

Annons