Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Filmstjärnan Åsa Siika, 74 år hyllar kvinnodagen

/
  • Foto: Ulrika Andersson
  • Åsa Siika, i dag en lycklig pensionär som tillåter sig att prova på det hon har       lust med efter att ha levt ett brokigt liv och  sett hur villkoren för kvinnor har förändrats över tiden.  Foto: Ulrika Andersson

Åsa Siika är har levt ett långt, brokigt liv och sett hur villkoren för kvinnor förändrats över tiden. I dag är hon en lycklig pensionär som tillåter sig att prova på det hon har lust med, men så har det inte alltid varit. Som ung slet hon som hushållerska hos rikemansfamiljer för trettio kronor i veckan och hon upprörs över att många kvinnor i andra länder fortfarande lever under svåra förhållanden.

Annons

– Kvinnodagen är värd att uppmärksamma, vi är inte framme vid mål än, säger Åsa.

Det är en ovanligt modig kvinna som sitter mitt emot mig. Åsa Siika har arbetat som barnskötare hela sitt liv men för bra precis fem år sedan slog hon in på skådespelarbanan. Efter att ha testat teater på Östersunds teaterverkstad fick hon chansen att medverka i korfilmspärlan ”Kvinnokraft” med Mikael Rahm. Filmen hade premiär vid Göteborgs filmfestival och blev ett genombrott för Åsa.

Sedan dess har det blivit ett tiotal roller i flera lokalproducerade filmer.

”Kraftwerk 3714” och ”House of Zombies”, till exempel.

– Men jag har varit med i allvarliga sammanhang också, som ”Kung Konrad” och så var jag statist i ”Varg”, förtydligar Åsa.

Googlar man Åsa Siika kommer det upp hänvisningar till sajter som ”Eurohorror.net”.

– Ja, splatterfilm har jag gjort. Vad roligt det var! Jag spelade en mormor som blev biten av pestråttor så att blodet sprutade. Och så har jag varit med i en rockvideo. Jag hittade mig själv på youtube häromdagen, det är det nog inte så många gamm-tanter som gör!

Hur får du modet att testa dina gränser?

– Jag är inte rädd, så är det bara. Livet är för kort för att inte prova på nya saker. Det är så roligt att jobba ihop med kreativa ungdomar och jag tvekar inte om jag får fler förfrågningar om medverkan i någon film eller teateruppsättning.

Åsa lever sedan några år ensam i sin lägenhet i Östersund, ibland besöker hon barn och barnbarn i Stockholm och Luleå. Men det är i Jämtland hon vill stanna.

– Här trivs jag, här finns vännerna och sammanhangen. Jag och maken flyttade hit 1974 och jag kände direkt att det här är hemma.

Hon är tacksam över att leva här och nu, Åsa minns hur mycket svårare det var för kvinnor när hon var ung.

– Man skulle bocka och buga, vara tyst och lyda.

Jag jobbade som barnflicka och hushållerska i rika familjer i många år, det var ett slitgöra.

– Det var så mycket som var krångligt för oss flickor då – blev man med barn var man tvungen att gifta sig för att undvika skandal och så var det svårt att försörja sig själv. Man var hela tiden tvungen att be sin man om pengar, förnedrande.

– Jag minns fortfarande hur stolt min mormor var när hon fick sin pension, det var första gången i sitt liv hon hade egna pengar. Att kunna klara sig själv och välja vad man vill göra är självklart för de flesta svenska kvinnor idag, men det är viktigt att minnas att vägen dit varit lång.

Varför tycker du att det är viktigt att uppmärksamma internationella kvinnodagen?

– Därför att vi inte är framme vid mål än. Vi har det ganska bra, men fortfarande är få kvinnor politiker och chefer och så tänker jag på att många kvinnor i vårt land utsätts för misshandel.

Men framförallt tycker jag man ska tänka på kvinnor i andra länder, hur fruktansvärt många har det – man vill ju strypa karlar som förtrycker kvinnor!

Åsa Siika fyller 75 i april.

– Huvva, vad hemskt! När man var barn och någon råkade leva så länge tyckte man ju att de var fruktansvärt gamla, men jag känner mig som en tjugoåring i tanken fortfarande.

Nyfikenheten på livet är det som håller henne pigg säger Åsa. Det och att hela tiden testa nya saker, nu i vinter har hon börjat sälja egentillverkade Lovikkavantar på Blocket.

– Jag gillar att sticka och upptäckte att Lovikkavantar blivit trendigt igen. Då är det bara att haka på!

Innan Åsa går ber hon om webbadressen till LT på nätet.

– OK, ltz.se. Då ska jag gå in där och titta vad du skriver om mig, ler Åsa.

Mer läsning

Annons