Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fascinerande färgfestival fick en seg start

/
  • ”Big faces” är en av nio olika animationer som visas i femminutersintervaller på fyra, stora projektionsdukar i form av hjärtan. Foto: Ulrika Andersson
  • Dansinslaget lättade upp en i övrigt ganska långsam invigning. Stina Häggmark och Alma Svensson fattade genast poängen.
  • Bengt och Inez Amcoff beundrade den andäktiga eldsymfonin där elden rör sig i takt till specialkomponerad musik.
  • Eldsymfonin fick stora applåder.
  • David Stenberg och mamma Eva Adolfsson var nöjda med kvällen. ”Det kändes självklart att gå hit, första intrycket är maffigt och fint”, sa Eva.

Nu är Vinterfestivalen tänd, hela Östersund lyser och myser. Men själva invigningen på Stortorget blev lite av ett antiklimax.

Annons

Det har varit en kall, mörk vinter, det kan nog de flesta av oss skriva under på. Men i går vände det, då kom ljuset tillbaka– och som det kom. Hetlevrat sköljde det in över Stortorget, Rådhuset, på stadens gator, och ner i gränderna. Som ett lyckorus, eller kanske snarare lyckoljus.

En stor, förväntansfull publik hade sökt sig till invigningen, som inleddes med en andäktig eldsymfoni från taket på Storsjöteatern. Showen, där elden rör sig i takt till specialkomponerad musik, handlar om hundradels sekunder och total perfektion för att allt ska klaffa. Det var fascinerande att se hur stråkarna och de dova trummorna lyckades tajma eldpuffarna som sköts mot himlen.

På platåerna är fyra, stora, projektionsdukar i form av hjärtan uppspända. Här visas bland annat ”Big faces”, som består av fyra olika karaktärer och deras minspel. Östersunds symboliska snöhjärta går från ett kallt ishjärta i snöfall till ett varmt orientaliskt. Roligast var kanske gruppkursen i foxtrot. Publiken var inte sen att grabba tag i varandra och ta en svängom. Totalt visas nio olika animationer i femminutersintervaller under kvällarna framöver, men de har inga fasta hållpunkter. Det betyder att man inte kan gå dit vid samma tidpunkt under veckan och förvänta sig samma inslag.

Kul är också ”Tags on town”, som består av åtta ljusinstallationer i centrala stan. På Stjärntorget finns konstverket ”Under ytan” föreställande elektromaneter och sjöhästar. På Storgatan kan man bejaka sin ”Sommarlängtan” genom olika blomformationer. Bakom verken finns tre lokala konstnärer: Liselott From, Marina Jonsson och Magnus Gunnarsson, som jobbat tätt tillsammans för att hitta rätt uttryck.

Sammanfattningsvis känns Vinterfestivalen som en given succé, men jag saknade tempo och dramaturgi under själva invigningen. Det blev lite för mycket envägskommunikation. Fem minuter av droppande vatten blir lite för mycket även för en ljustörstande jämtlänning. ”Hav i ljus” där husfasaderna är täckta av ljus, färger, mönster och rörelser är visserligen vackert och effektfullt, men har man en gång sett Rådhusets show är man inte så lättimponerad, tyvärr.

Tanken från arrangörernas sida var från början att Stortorget skulle agera huvudperson i festligheterna. Men folkmassan där tunnades snabbt ut, eftersom det var alldeles för långdraget. Jag skulle gissa att skådeplats Rådhuset blir den stora vinnaren i år igen. Men förmodligen är det tänkt att torget ska passa en flanerande publik på ett annat sätt, och som så fungerar det alldeles lysande.

Vinterfestivalen fortsätter nu ända fram till och med den 14 mars.

Mer läsning

Annons