Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Färre lärare får forska på Miun

Mittuniversitetets status kommer att försämras när lärarnas möjlighet att forska minskar. Det anser professor Lars Hallén som är kritisk till ett nytt system att fördela forskningspengar.

Annons

En av Mittuniversitetets två fakulteter, fakulteten för humanvetenskap, har infört ett nytt sätt att fördela pengar till forskning.

I det tidigare systemet så ingick forskning i lektorernas tjänster men den generella forskningen har nu tagits bort.

I det nya systemet så får varje lektor själv ansöka om pengar från fakulteten för att bedriva forskning. Antalet lektorer som kan forska styrs därmed av hur mycket pengar som finns i potten och vilka ansökningar som prioriteras av institutionerna och fakultetsnämnden.

Det nya systemet är ett dåligt system anser Lars Hallén som är professor i företagsekonomi vid Mittuniversitetet.

– Det här är inte ett universitet enligt min mening. Jag tycker inte att vi ska ha ett system där vissa lärare inte bedriver någon forskning alls.

Han anser att det nya systemet kan komma att försämra Mittuniversitetets status och kvaliteten på utbildningen.

– Studenterna genomskådar det direkt, säger han.

Per Sörlin, dekanus och högsta chef på fakulteten, har varit med och beslutat om förändringen. Han håller inte med om att universitetets status behöver försämras. Tvärt om, det nya systemet kan vara ett sätt att förbättra forskningen inom fakulteten säger han.

– Om vi inte presterar bra forskning så kommer vi att få mindre anslag totalt och därför kan det här vara ett sätt att vässa oss. Det är dels en kostnadsfråga men också ett sätt att stimulera lektorerna att skriva slagkraftiga ansökningar.

Han tror dessutom att de flesta lektorer kommer att kunna forska även i fortsättningen.

– Det viktiga enligt min mening är att alla lärare över tid har möjlighet att ta del av de här forskningsanslagen och det är rimligt att anta att de flesta kommer att kunna forska även med det här systemet, säger han.

Per Sörlin poängterar också att de här forskningsmedlen bara utgör en liten del av de 60 miljoner kronor som finns att fördela totalt inom fakulteten.

Mer läsning

Annons