Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Exjämte bakom viktig upptäckt i kampen mot diabetes

/
  • Exjämten Henrik Semb, professor i funktionell genetik och chef för stamcellscentret vid Lunds universitet, står bakom den forskningsupptäckt som kan få stor betydelse  i försöken att hitta ett botemedel mot diabetes. Foto: Mikael Risedal, lunds universitet

Stamcellsforskningen tog för någon månad sedan ett rejält kliv framåt, forskning som i framtiden kan leda till ett botemedel mot diabetes. Den som lett allt arbete är en exjämte.

Annons

Henrik Semb är professor i funktionell genetik och chef för stamcellscentret vid Lunds universitet. Sin bakgrund har han i Jämtland och fortfarande åker han tillbaka för inspiration.

– Att vara uppe här i Jämtland på sommaren och vintern, att vara ute i naturen. Det har betytt mycket, säger han.

Det är avancerad forskning som han och hans forskarlag bedrivit.

I kroppen finns det ungefär 200 olika celltyper. Men som omogna celler ser alla likadana ut.

– Frågan alla ställer är ju hur kan ett befruktat ägg gå från encellig till fullständig organism, säger Henrik Semb.

En av de färdiga celltyperna är den insulinproducerande cellen.

Hur och varför omogna celler förvandlas till insulinproducerande celler har inte tidigare varit känt.

Men det har Henrik Sembs forskarlag lyckats kartlägga. De har arbetat med inriktning mot diabetes.

Forskarlaget har identifierat en gen, Cdc42, som styr att omogna celler blir till insulinproducerande celler.

Något hopp om att det handlar om en supergen som styr alla celler finns inte.

– Nej. Det är ingen ”holy grail” (allomfattande lösning, reds anm). Den här genen styr just de insulinproducerande cellerna, säger Henrik Semb.

Det är fortfarande en stor upptäckt som lett till att de lyckades få en artikel med sina upptäckter publicerade i forskartidningen Cell.

Försök sätt in det här med att ni lyckats bli publicerade i Cell i ett sammanhang. Hur stort är det?

– Några av våra doktorander kollade lite. Det visade sig att det var tre forskare tidigare i hela Lunds universitets historia som hade blivit publicerade.

Henrik Semb är nöjd över att ha nått så långt.

– Jag började med det här för över 20 år sedan.

Men forskning är ett arbete som aldrig tar slut.

– När man är färdig med någonting så dyker det upp nya frågor, säger Henrik Semb.

Vad väntar nu?

– Nästa utmaning är att försöka förstå det hela ännu bättre. Då kan vi så småningom inleda kliniska försök. Men dit är det långt.

Mer läsning

Annons