Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett bombhot om dagen i Sverige

Nästan varje dag kommer ett nytt larm om en misstänkt bomb i Sverige.
Bombhoten kostar miljontals kronor när poliser rycker ut, butiker tvingas stänga och folk evakueras.
Nio av tio larm är falska.

Annons
- Runt 20-30 per år är riktiga allvarliga händelser. Resten kan vara någon som inte släpps in på krogen och säger att de ska spränga stället eller skolungar som vill vara lediga i en timme och hotar skolan, säger Kalle Eriksson på Säpos bombdatacenter som kartlägger larmen.
Bombhoten har blivit en del av vardagen. Varje år rapporteras runt 300 händelser in till Säpo. Senaste veckorna har fyra falska bombhot skett i Östersund.
I fredags bombhotades en skola i Växjö och nästan samtidigt placerades en kartong med texten ”Se upp” på socialförvaltningen i Kramfors. Dagen därpå kom ett nytt larm om ett föremål på flygplatsen i Örnsköldsvik. Det visade sig vara en elektronisk nummerbricka från en restaurang.
- Vi måste ta larmen på allvar och tar oss dit så snabbt som möjligt. Det kan vara med flyg eller polishelikoptrar eller egna fordon, säger Per Anders Lindahl, gruppchef vid polisens bombgrupp.
- Om vi rycker ut beror på vad man ser på platsen och på vad vi kan se på bilder vi får skickade till oss och om det finns en hotbild.
Att polisen tar larmen på största allvar är något som kriminella satt i system. Genom att placera ut väskor som man har skrivit ordet ”bomb” på, vid spektakulära rån, hoppas man kunna sinka polisen. Det skedde exempelvis vid ett bankrån i Uppsala i tisdags.
Inte fler hot
Hittills i år har det varit fem reella bombhot som bedömts som allvarligt menade, enligt Säpo. Dessutom har det skett sex bombattentat och ett försök till attentat, flera i Göteborgstrakten. Men enligt Kalle Eriksson på Säpo har bombincidenterna inte ökat.
- Ibland blir det en snabb upptrappning och det sker ett antal händelser på kort tid, men slår man ut det så är det inte någon ökning, säger han.
Om ett hot kommer in eller ett misstänkt föremål hittats överlägger bombgruppen med den lokala polisen om hur allvarligt hotet är. Bombgrupperna tar alltid det säkra före det osäkra. Professionaliseringen har blivit större för varje år, särskilt efter terrordåden den 11 september 2001. Nu finns det bara tre bombgrupper, i Stockholm, Skåne och Västra Götaland och resorna kan bli långa för att konstatera att det rör sig om ett falskt larm.
Inte rädd
Per Anders Lindahl på bombskyddsgruppen i Stockholm vill helst inte tala om hur de arbetar.
- Det handlar om vår säkerhet. Det är väldigt farliga grejor vi håller på med och de som håller på med de här grejorna ska inte veta vad vi vet, säger han.
TT: Har du varit rädd någon gång?
- Nej, man är så fokuserad på uppgiften och vi är erfarna poliser allihopa.
TT: Blir du frustrerad av alla bombhot som kräver resurser?
- Nej, vi ska göra vårt uppdrag. Men man kan inte chansa på sådana här uppdrag, vi pratar om oerhört farliga grejor. Man hoppas bara att man ska kunna säkra bevis och kunna härleda dem till en gärningsman.

Mer läsning

Annons