Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Enkronan för mjölken bra men kortsiktig lösning”

/
  • Nils Björid och hans föräldrar arbetar på gården. Han är femte generationen och har valt att fortsätta den banan.
  • ”En krona extra för landskapsmjölken är bra, men det krävs något mer långsiktigt för att det ska fungera att vara mjölkbonde i framtiden, säger Nils Björid.
  • Den nuvarande ladugården byggdes  i slutet av 1800-talet, men är ombyggd och tillbyggd och ändrad många gånger sedan dess.
”Men det går inte att ändra om mer, det har hänt så mycket med teknikutvecklingen så det funkar inte längre” säger Nils Björid.

Den här veckan höjs priset på en liter landskapsmjölk med en krona. Den kronan går direkt till mjölkbonden.

– Det är bra, men är bara en kortsiktig lösning, säger Nils Björid, mjölkbonde i Slandrom.

En femtedel av mjölkproduktionen på hans gård går till landskapsmjölk.

Annons

Mjölkhandslaget, en prishöjning på landskapsmjölk med en krona, är Milkos försök att rädda mjölkböndernas ekonomi med hjälp av konsumenternas välvilja.

Av hela mjölkproduktionen som produceras på en gård utgör landskapsmjölken bara en del.

– För mig är landskapsmjölken cirka en femtedel av produktionen, säger Nils Björid.

Den innebär att kronan i själva verket blir cirka 20 öre per liter utslaget på hela produktionen.

På hans gård snickras det och bankas för fullt. I november hoppas han att det blir inflyttning i den nya ladugården.

– Att satsa eller lägga ner är de enda alternativen. Det är det här jag vill hålla på med och då måste jag satsa, säger Nils Björid.

– Men det kan ju skita sig. Det är ju banken som äger det här, säger han och blickar ut över det gjutna ladugårdsgolvet där reglarna nu börjat sättas upp.

De stora problemen, som han ser det, är att det råder överproduktion, att det importeras mjölk till Sverige från andra länder samt handelns höga vinstmarginaler. För att det långsiktigt ska gå att leva som mjölkbonde är det vad som måste förändras, tror Nils Björid.

Han tror också att en förutsättning för böndernas överlevnad i framtiden är att höja kunskapen och medvetenheten om hur det fungerar på en gård.

– Det finns många som bara ser den dyra traktorn på åkern och den stora moderna ladugården med mjölkningsrobot och tror att bönder har mycket pengar.

Att bönder har det så bra genom allt EU-stöd de får är en annan del som han får höra mycket negativt om från olika håll.

– Visst skulle jag hellre vilja räkna ihop siffrorna i slutet av året utan att behöva vänta på att få de där pengarna från EU. Men nu är det ju så att vi i Sverige valt att vara med i EU.

– Vi är inte ute efter att tjäna stora pengar men vill tjäna normalt och vettigt. Det är aldrig någon mening med att räkna timmar och timlön, säger han, skrattar och lyfter på kepsen.

– Det här är en livsstil som jag valt.

Mer läsning

Annons