Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enklare administration ska ge bättre djurskydd

/
  • Biträdande länsveterinär Åsa Regnander-Dahl hoppas att det nya projektet ska underlätta för inspektörerna att kunna ägna mer tid till att kontrollera djurhållningen i länet.
  • En avmagrad ko.
Foto: Polisen

Administrationen av djurskyddet hos länsstyrelsen i Jämtlands län tar allt för mycket tid.

Den beräknas ta tre gånger så mycket tid än tidigare.

Nu går Jordbruksverket in för att länsstyrelsernas djurskyddskontroll ska bli effektivare.

Annons

I dagarna kör Jordbruksverket igång ett projekt som ska hjälpa alla länsstyrelser att få en enklare administration.

– Syftet är att medarbetarna ska kunna vara ute på fältet mera än tidigare, säger Johan Loberg på Jordbruksverket.

Bland annat med IT-stöd och enhetliga metoder ska tid för administration sparas in. Samtidigt ska personal för ständig fortbildning och support.

Överlag har länsstyrelserna i landet fått kritik för att man inte reagerar tillräckligt snabbt när någon anmäler att djur far illa.

I länet gjordes 352 kontroller av djurhållning under 2010. Cirka 35 procent gjordes efter en anmälan. Resten var andra typer av inspektioner.

Antalet inspektörer har skurits ner med en person till fyra. Lite grovt kan man säga att tre ägnar sig åt djurskyddsinspektioner. Den övriga tiden ägnas åt inspektion av "primärproduktion". Det kan vara produktion av spannmål, kött eller annat.

Tidigare hade kommunerna ansvaret för djurskyddet. För två år sedan gick det över till länsstyrelserna.

Under den kommunala tiden skulle varje djurhållare inspekteras minst en gång vart tredje år. Nu är det EU-lagstiftningen som gäller.

– Nu är det en riskbaserad kontroll som gäller. Vissa måste kontrolleras flera gånger på ett år andra mer sällan, säger biträdande länsveterinär Åsa Regnander-Dahl.

Anmälningar strömmar ständigt in till länsstyrelsen. En person kan tycka att grannen missköter sina kor eller är elak mot hunden eller katten. Och så vidare.

– Vi gör alltid en bedömning men den kanske inte överensstämmer med anmälarens uppfattning. Vi har inte resurser att åka ut på alla ärenden. Ibland tar vi kontakt per telefon eller brev. Vi måster också utföra andra kontroller av djurhållningar som allmänheten inte ser, säger Åsa Regnander-Dahl.

Bakom en del anmälningar ligger annat än själva djurhållningen, menar hon.

Hur som helst hoppas Åsa Regnander-Dahl att det nya projektet ska underlätta för inspektörerna att kunna ägna mer tid till att kontrollera hur länets befolkning sköter sina djur.

Mer läsning

Annons