Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Energirik asp ske ge värme åt Jämtkraft

/
  • Ett hundratal plantor av olika kloningar planteras i veckan ut av bland annat Jonas och David Nilsson. Foto: Ulrika Andersson
  • Försöket som Jämtkraft och Jilu nu startar går ut på att ta fram en tålig och bra hybrid av asp och av al. Dessa träd växer betydligt snabbare än barrskog och är ett alternativ som biogasbränsle.
  • Håkan Schüberg från Jilu och Jonas Vestun från Jämtkraft är delaktiga i projektet att ta fram en lämplig hybridasp som passar bra för ett norrländskt klimat. I långa loppet kan det vara ett bra alternativ för markägare som vill satsa på biogasbränsle.

Al, asp och en och en och annan lärkplanta. Det är Jämtkrafts nya energisatsning ute vid Bringåsen som ska växa till sig och en dag generera biobränsle.

Annons

Biobränslen är på frammarsch och konkurrensen på det området har ökat. Med anledning av detta har Jämtkraft köpt på sig 1500 hektar skog kring Bringåsen, Gåcksjö och Raftälven.

Och nu startar ett testprojekt att ta fram lämpliga träd som växer snabbt och bra i det norrländska klimatet.

– Tanken är att vi ska få fram en bra sort och att vi ska kunna visa upp försöket för privata markägare som ett alternativ att satsa på, säger Jonas Vestun, utredare på Jämtkrafts koncernstab.

Projektet genomförs i samarbete med Jilu, Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling, Skogsforsk – skogsbranschens forskningsinstitut samt Tröndelag i Norge.

Projektledaren Håkan Schüberg vid Jilu har jobbat med att ta fram olika hybrider av asp och al som tillsammans med lärkträd och björk i veckan planteras ute vid Bringåsen. Valet av dessa plantor är flera.

De växer upp betydligt snabbare, på 20-25 år, än tall och gran som tar cirka 100 år. Aspen sätter dessutom rotskott, så har den en gång satt sig i jorden skjuter den upp överallt runt omkring.

– Huvudsorten vi testar är hybridasp. Vi sätter åtta olika sorters asp här ute för att se om de fungerar, och vilken som passar bäst, säger Håkan Schüberg.

Och han förtydligar att det inte handlar om några genmodifierade plantor, utan pollen och pistill har varit med i leken för att få till lämpliga blandningar. Och för ändamålet har pollen från olika världsdelar hämtats hem till Jämtland.

Hybridaspar är vanligt i södra Sverige, men det finns inga framtagna sorter som är prövade för ett jämtländskt klimat.

– Nästa år kan vi se vilka plantor som har överlevt. Sen får vi vänta mellan fem och åtta år innan vi ser vilken sorts som växt bäst, säger Håkan Schüberg.

Enda nackdelen med asp och al är att älgarna gladeligen mumsar i sig plantorna. Därför ska hela försöket hägnas in till sommaren.

Mer läsning

Annons