Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En riktig utmaning för klassen

/
  • Olivia Bergvall reste till Prag och kom hem med en fotobok och en broschyr. Under skärtorsdagen hade hon många goda restips att komma med.
  • Arbetet med skoltidningen verkar ha gett Martina Brattlin och Sofia Carlsson blodad tand.”Det var kul att få känna sig som en journalist”, säger Martina.
  • En stor grupp elever har drivit skoltidningen Canis Lupus på webben. De intervjuade bland andra statsminister Fredrik Reinfeldt, artisten Motoboy och Robinson-Ewa.

”Börja i tid och välj något som du själv tycker är kul.” Det var de allmängiltiga råden till tvåorna i publiken när SPMT07 redovisade sina projektarbeten.

– Det har varit en riktig utmaning, säger Daphny Bergqvist, som jobbat för fältarbetsgruppen.

Annons

Sommaren närmar sig med stormsteg, studentens lyckliga dagar kommer allt närmare. Nu kan snart alla treor på Wargentinsskolan lämna sina projektarbeten bakom sig.

Det är skärtorsdag och skolans korridorer är tysta och tomma. Det verkar som om de flesta redan har tagit påskledigt. Men inte klass SPMT07. I aulan handlar det om allt från utrotningshotade fjällrävar och halvmaraton till storstäder som New York och Prag.

En stor grupp elever har drivit skoltidningen Canis Lupus på webben. De har bland annat intervjuat och skrivit om många kända personer.

– Vi fick en pratstund med Sveriges mäktigaste man, Fredrik Reinfeldt. Tyvärr hann vi bara med hälften av våra frågor eftersom hans pressekreterare var lite stressad, men vi hann i alla fall fråga hur han träffade sin fru, säger Björn Sterner.

Martina Brattlin berättar att det första de gjorde var att göra om skoltidningens design.

– Vi ville att det skulle kännas som vår tidning och inte bara ta över formen från de som drev den förra året, säger hon.

Martina liksom Sofia Carlsson tycker att det varit jätteroligt men ganska svårt och tidsödande att jobba med skoltidningen. Många av problemen har handlat om gruppens struktur.

– Kanske hade det varit bättre om vi varit färre. Då hade var och en fått mer tid, nu har inte alla fått lika stor del i projektet, säger Sofia.

Stämningen är god i aulan. Många som redovisar gör det med humor och publiken svarar med att skratta och tjoa. Daphny Bergqvist, Emil Ericsson och Qiaoqiao Höglund berättar till exempel med glimten i ögat om kommunens stela, byråkratiska rutiner. De har jobbat för fältarbetsgruppen och gjort en broschyr, affisch och en powerpoint-presentation.

– Det har varit feta högar med kommunpapper och allt tog jättelång tid i början. Men det är roligt att det blev något ”riktigt av det”, jag har utvecklats jättemycket, säger Daphny.

Hennes slutsats liksom merparten av elevernas är att man ska börja i tid med sitt projektarbete för att det ska bli riktigt bra.

– Det blir stressigt på slutet, intygar Olivia Bergvall, som reste till Prag för att göra en fotobok och en broschyr.

Mer läsning

Annons