Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En krona mer – men bara för köpemjölken

/
  • Daniel Lärkert har Jerseykor i halva sin besättning och räknar med att                         enbart ha sådana längre fram. De producerar visserligen lite mindre mjölk, men den är fetare. Foto: Henrik Flygare
  • De senaste dygnen har tio kalvar fötts på gården. Men på maskinsidan är det är investeringsstopp till följd av att mjölkersättningen minskat med 90 öre på ett år, konstaterar mjölkbonden Daniel Lärkert.

Till hösten får Milkos mjölkbönder en krona mer för varje liter landskapsmjölk som säljs i butikerna. Priset ligger däremot stilla för den del stora andelen mjölk Milko använder till mejeriprodukter som ost.

Annons

Det mesta av mjölken från Daniel Lärkerts gård i Rasten utanför Östersund går till framställning av smör, ost, yoghurt och andra mejeriprodukter.

– Jag uppskattar att omkring en sjättedel av mjölken vi producerar här blir landskapsmjölk och resten används till mejeriprodukter.

– Slår man ut prishöjningen för landskapsmjölken som säljs i butikerna på hela min mjölkproduktion motsvarar höjningen omkring 15-20 öre litern, säger Daniel Lärkert.

Förutsatt att konsumenterna väljer den dyrare landskapsmjölken, framför den billigare förpackningen, innebär ”enkronan” ändå ett tillskott till de ökade omkostnaderna för mjölkbönderna, konstaterar han.

Kraftfoder, diesel och el är de stora kostnaderna på gården.

– Tittar man närmare på hur de här kostnaderna har stigit de senaste åren så är det larvigt hur ersättningen till mjölkbonden utvecklats, enligt Daniel Lärkert.

Innebär en krona mer till bonden för landskapsmjölken ett trendbrott?

– Jag hoppas det. Men samtidigt har vi diskuterat varför mejeriföretagen ska kriga mot varandra. De leder till att vi också håller på att ta död på varandra, säger han.

Slutsatsen blir att det är för många konkurrerande mejeriföreningar, vilket bidrar till mjölkböndernas stora svårigheter att ta betalt för mjölken.

På Daniels gård finns omkring 150 mjölkkor som producerar 850 ton mjölk årligen. I december fick han 3 kronor och 12 öre litern för mjölken. Nu är ersättningen nere i 2 kronor 49 öre.

– På ett år har ersättningen till mjölkbonden gått ner med 90 öre och det motsvarar en fjärdedel av inkomsterna, säger Daniel Lärkert.

Vilka konsekvenser får det?

– Det blir till att spara in på maskiner men det påverkar förutsättningarna för att bedriva mjölkproduktionen effektivt. Det är investeringsstopp som gäller och jag kan inte köpa en pryl nu på grund av att ersättningen för mjölken gått ner så mycket, säger Daniel Lärkert.

Han bedömer att 8-14 personer indirekt sysselsätts genom den produktion som bedrivs på gården. Sammantaget i anslutning till länets mjölkproducerande gårdar handlar det om många motsvarande arbetstillfällen.

För att stärka positionerna spekulerar han i att det kanske är läge att producera egen gårdsmjölk på flaska för 20 kronor litern framöver.

Daniel har räknat lite smått på idén och tror att gårdsmjölk skulle uppfattas som en kvalitetsprodukt folk är beredda att betala för, på samma sätt som med märkes- ostar.

Mer läsning

Annons