Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomisk kris råder i landstinget

Akutvård - 3,3, kirurgi - 7,0, ortopedi - 18,0, medicin - 5,0 och direktör med stab + 21,0.Siffrorna beskriver inte den ekonomiska krisen på börsen men väl krisen inom landstinget.

Annons
Siffrorna visar prognosen inför årets slut för de olika verksamhetsområdena räknat i miljoner kronor.
Och att landstinget räknar med att få ett stort underskott är ingen nyhet i sig – inte heller att landstingets majoritet har drivit igenom en skattehöjning från 1 januari med 45 öre.
Däremot visar delårsbokslutet på några förklaringar till varför verksamheterna inte kan hålla budget.
Inom akutvården överstiger såväl personalkostnader som arbetade timmar budget, främst beroende på inskolning av ny personal samt fler operationer.
Området barn/kvinna visar ett minus på 400 000 kronor. Främst beror det på ett avgångs-vederlag samt effekten av för hög budget för intäkter från utomlänspatienter.
KK-mottagningen klarar vårdgarantin på tre månader i egen regi.
Sommarperioden beskrivs som väldigt intensiv för kirurgi-området. Trots att de haft 50 vårdplatser öppna har antalet sattelitplatser tidvis varit stort på grund av många akuta patienter. Område kirurgi pekar även på att de svårt sjuka patienterna i övrigt inte är färre under sommartid.
Området har hittills nått sina mål med råge när det gäller antal operationer, mottagningsbesök, endoskopier med mera. Ändå överskrider de fortfarande väntetiden på tre månader för vissa patientgrupper.
Kirurgiområdet hamnar på ett minus på sju miljoner enligt prognosen för helår mest beroende på regionvårds– och läkemedelskostnader.
Område medicin tror att de hamnar på ett underskott på fem miljoner innan året är slut. Främst handlar det om höga kostnader för inhyrda läkare, höga riks- och regionvårdskostnader samt ökande sjukresekostnader.
Till sist lite om psykiatrin som under perioden har präglats av platsbrist, brist på framför allt sjuksköterskor och läkare och ett stort tryck på öppenvården inom de flesta diagnosgrupperna.
Sommaren medförde ökade kostnader trots att en avdelning fick stängas på grund av sjuksköterskebristen. Ett stort antal extravak har behövts. Eftersom de inte har kunnat hålla budget har det införts anställningsstopp och utbildningsstopp.
Läkarbristen medför att tillgängligheten till vissa behandlingar är begränsade.
Det som sticker ut rejält i delårsbokslutet är det ekonomiska resultatet för landstingsdirektören med stab som för helår räknar med ett plus på 21 miljoner trots att de omfördelat pengar till bland annat ortopedin.
– Vi ska göra precis samma genomlysning på staberna som i övriga verksamheter, säger personalchef Björn Ahlnäs.
– Administrationen fick sitt stålbad under Karolina-projektet ändå är vi inte undantagna på något sätt, samma prioriteringsarbete ska göras.
På tisdag har landstinget kallat till en pressträff där de ska informera hur omställningsarbetet påverkar vården, patienterna och personalen.

Mer läsning

Annons