Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dubbfritt – eller inte?

/
  • Foto: Håkan LuthmanFoto: Håkan Luthman
  • Byte till vinterdäck leder till kölistor hos däckverkstäderna. Henrik Wallin och hans kollegor på Frösö Gummi har högsäsong. Foto: Håkan Luthman

I samband med att första snön har fallit står kunderna i kö till däckverkstäderna. Byte till vinterdäck är också en fråga om det ska vara dubbfritt eller inte.

Annons

På Frösö Gummi ringer det oavbrutet i telefonen och nya kunder bokas in under tiden bilar rullar ut och in i verkstan för byte till vinterdäck.

– Dubbfria däck kommer mer men det går i vågor. Efterfrågan var bra i fjol men det är ingen ökning hittills i år, säger Rickard Einebrant på Frösö Gummi.

Han uppskattar att omkring 30 procent byter till dubbfria däck men underlaget har betydelse i sammanhanget. Milda vintrar med återkommande tö och isbildning sätter däckens egenskaper på prov.

– Dubbfritt drar bättre i uppförsbacke under förutsättning att det är vanligt snöföre, säger Rickard Einebrant.

Vinterdäck ska vara särskilt framtagna för vinterkörning och har bokstäverna M och S märkta i olika kombinationer.

Vägverket uppmärksammar bilisterna på att det förekommer däck som är märkta med M och S utan att vara särskilt framtagna för vinterkörning, exempelvis grovmönstrade terrängdäck.

Därför har STRO, The Scandinavium Tire and Rim Organisation, samt Däckbranschens Informationsråd tagit fram listor över tillåtna vinterdäck.

Frågan om dubbdäckens för- och nackdelar är komplex och många aspekter måste vägas in när det gäller säkerhet och miljöpåverkan.

I Stockholm har ett utspel från trafikborgarrådet Ulla Hamilton nyligen, om att förbjuda dubbdäck på ett antal gator så fort det är juridiskt möjligt, lett till en hel del debatt.

I Trondheim, Oslo och Bergen tas en särskild avgift ut för dem som använder dubbdäck. Syftet är att minska dubbdäcksanvändningen och därmed reducera partikelhalten i stadsluften.

Mer läsning

Annons