Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Det känns mest ofräscht med tillsatser”

/
  • Under vecka 40 fick eleverna på Nyhedens skola i sig 28 E-nummer, varav några förekom fler än en gång, och en rad andra tillsatsämnen via skollunchen. Men tillsatser är inget vanligt förekommande samtalsämne bland eleverna. ”Vi förstår ju att det är en del tillsatser i maten. Men jag är inte rädd, det känns mest ofräscht”, säger Isak Ackeflo (mitten).
  • Kostsamordnaren Elisabeth Bladh och hennes kollega kostchef Lena Träskvik efterlyser mer utbildning om E-nummer.
  • Pizza, fiskburgare och tacos är favoriter i skolmatsalen för Nikolina Mrzic, Sofie Lindgren, Erika Grundström och Dragana Popovic.
  • Antalet tillsatser  i skolluncherna i Krokom är rimliga, tycker kostchefen Lena Träskvik.

Enligt skollagen har alla elever i Sveriges grund- och gymnasieskolor rätt till gratis lunch under sin utbildning. Totalt kommer 15 procent av den mat som en elev stoppar i sig varje år från de svenska skolköken.

Men vad innehåller egentligen den skattefinansierade kost som vi varje dag serverar våra barn?

LT har valt att titta närmare på den lunch som serveras i länets skolor. I går kunde du läsa exakt vad länets barn och ungdomar fick på sina tallrikar under en vecka i början av oktober. I dag berättar eleverna själva vad de tycker om skollunchen och innehållet i den.

Annons

Det är inga stora portioner som läggs upp på tallrikarna i lunchmatsalen på Nyhedens skola i Krokom. Eleverna är eniga om varför de plockar för sig så lite:

– Det ser inte så gott ut, tycker Evelina Nybom i 7C, som just den här dagen bara plockat åt sig ett par av raggmunkarna och en liten skopa rårivna morötter från de stora köksblecken.

– Ibland syns det inte ens vad det är på tallriken, vilket inte är så aptitligt, fortsätter Dragana Popovic.

De får medhåll av Isak Ackeflo och Sebastian Svanborg som går i 9:an:

– Det händer att vi äter oss mätta på mackor, berättar Sebastian Svanborg.

– Maten inte alltid färdig, potatisen kan i bland vara hård i mitten, tillägger Isak Ackeflo.

Tillsatser, som smakförstärkare, färgämnen och förtjockningsmedel, är inget samtalsämne som eleverna vid Nyhedens skola diskuterar särskilt ofta. Att det ibland finns en handfull E-nummer och lika många typer av modifierad stärkelse, aromer och extrakter i maten de äter har de flesta av eleverna inte tagit någon större notis om.

– Vi förstår ju att det är en del tillsatser i maten. Men jag är inte rädd, det känns mest ofräscht, säger Isak Ackeflo.

Även Emma Arvidsson i 7B tycker att det är osmakligt med tillsatser i mat.

– Det är äckligt med onödiga saker i lunchen. Det blir ju mindre mat om man drygar ut med förtjockningsmedel och sånt där, säger hon.

Enligt Lena Träskvik som är kostchef i Krokoms kommun tillreds det mesta av maten från grunden, men vissa rätter är för tidskrävande och köps i stället in färdiga.

– Kökspersonalen kan inte rulla köttbullar till 900 personer, de kan heller inte steka pannkaka till alla, det tar för lång tid, säger Lena Träskvik.

När Krokom köper in råvaror till måltiderna har kommunen ett avtal som upprättats gemensamt med flera andra jämtländska kommuner.

– Vi går igenom varje artikel noggrant och bestämmer vad de får innehålla och inte innehålla, säger Lena Träskvik.

Den skollunch som serverades i Krokom under den vecka som LT valt att titta närmare på, innehöll 18 olika E-nummer, varav några förekommer flera gånger. Det var bland annat i falukorv, fläskkött, ost och soppmix som E-numren återfanns.

Antalet tillsatser i Krokoms skolmat är ändå rimliga tycker Lena Träskvik.

– Det där med tillsatser är väldigt lurigt. De flesta av de E-nummer vi serverar här är nog vanligt förekommande i vilket hem som helst. Och ett E-nummer är inte lika med en dödskalle, vissa förekommer ju dessutom naturligt, säger hon.

Samtidigt efterlyser både Lena Träskvik och hennes kollega, kostsamordnaren Elisabeth Bladh, mer utbildning i ämnet.

– Det är en djungel. Det är jättesvårt att veta vad varje nummer står för, och även om vi har en nyckel att snegla på är det svårt att veta vad allting är, vi vrickar ju tungan när vi ska försöka uttala alla namn, säger Träskvik.

Karin Jonsson, arbetsledare i köket på Nyhedens skola, tycker ändå att hon och hennes kollegor blivit mer och mer medvetna om vad råvarorna egentligen innehåller.

– Mycket av den omdiskuterade mononatriumglutamaten har till exempel tagits bort ur de produkter vi köper in, säger hon.

I morgon: Bert Karlsson: ”Okunskap är problemet”

Mer läsning

Annons